Lär dig › Föräldrar › Matte i vardagen

För föräldrar

Matte i vardagen: 38 snabba aktiviteter

Den bästa matteträningen ser ofta inte ut som matte alls. När barn använder tal på riktigt, till exempel för att räkna ut om veckopengen räcker eller hur länge det är kvar till middagen, blir matten begriplig och fastnar. Ingen av idéerna här kräver några förberedelser, och de flesta tar mindre än fem minuter.

Aktiviteterna är ordnade efter årskurs, men barn är olika och går fram i olika takt. Känns något för svårt, gå tillbaka till avsnittet innan. Är det för lätt, gå vidare till nästa. Svaren står inom parentes, och länkarna leder till våra guider för varje årskurs.

Förskoleklass och årskurs 1 (6–8 år)

Nu lär sig barnen att räkna säkert, att känna igen och skriva siffrorna och att jämföra: fler, färre, lika många. De delar upp små tal (5 är 2 och 3) och lär sig talets grannar, alltså talet före och talet efter. I årskurs 1 brukar barnen räkna upp till 20 och vidare mot 100, och de övar på tiokamraterna, talparen som blir 10 tillsammans. Mer finns i guiderna för förskoleklass och årskurs 1.

I köket och vid matbordet

1. Räkna decilitrarna. Ska ni göra pannkakor? ”Kan du hälla i 3 dl mjöl?” Låt ditt barn fylla decilitermåttet och räkna högt tillsammans: en, två, tre.
2. Duka bordet. ”Vi är 4. Hur många tallrikar behövs? Mormor och morfar kommer också – hur många blir det nu?” (6.)
3. Rättvis fördelning. Ni har rullat 10 chokladbollar. Dela dem på två fat. Blev det rättvist? Hur vet du det? (Ja, om det ligger 5 på varje fat.)
4. Äggkartongen. Har ni en äggkartong för tio ägg är den en färdig tiobild: två rader med fem platser. Om det ligger 7 ägg i kartongen, hur många platser är tomma? (3, för 7 och 3 är tiokamrater.)

I affären och med pengar

5. Räkna ner i påsen. ”Vi behöver 6 äpplen. Kan du räkna ner dem i påsen?”
6. Sifferjakt. Välj en siffra, till exempel 7, och leta efter den tillsammans på prislappar, busskyltar och husnummer.
7. Töm spargrisen. Sortera mynten efter storlek och färg. Känner ditt barn igen 1, 2, 5 och 10 kr? Tiokronan är mindre än femkronan men värd dubbelt så mycket – ett bra samtal om att större inte alltid betyder mer. Hur många enkronor är lika mycket värda som en tiokrona? (10.)

Ute, i leken och med tiden

8. Röda bilar. På väg till skolan räknar ni var för sig de röda bilarna ni ser. ”Vem såg flest, du eller jag?”
9. Tärningsögon. Slå en tärning och säg hur många prickar det är utan att räkna dem en och en. Femman ser alltid likadan ut, så efter ett tag känner barnet igen den direkt.
10. Fia med knuff. Fia och andra brädspel där pjäsen flyttas längs en bana är perfekta för att räkna vidare från rutan där pjäsen står, i stället för att börja om från ett.
11. Hur länge till lördag? ”I dag är det onsdag. Hur många dagar är det kvar till lördagsgodiset?” (3: torsdag, fredag, lördag.)
12. Julkalendern. I december öppnar ni en lucka varje morgon. Den 20 december: hur många luckor är kvar till julafton? (4: den 21, 22, 23 och 24.)

Årskurs 2–4 (8–11 år)

Nu adderar och subtraherar barnen större tal, först i huvudet och med talsortsräkning, och i årskurs 3 brukar uppställning med minnessiffra och växling komma. Multiplikationstabellen övas oftast under lågstadiet och i början av mellanstadiet. Klockan går från kvart över och kvart i till minuterna och 24-timmarsklockan, barnen mäter i dl, liter, hg och kg, och de möter de första bråken. I årskurs 4 blir kronor och öre decimaltal. Mer finns i guiderna för årskurs 2, årskurs 3 och årskurs 4.

I köket

13. Läs av vågen. Kladdkakan ska ha 100 g smör, och vågen visar 70 g. Hur mycket fattas? (30 g.) Har ni en våg med visare kan ni också titta på vilket streck visaren ska stanna vid.
14. Dubbel sats. Om ert recept på chokladbollar har 100 g smör, 1 dl socker, 2 msk kakao och 3 dl havregryn, hur mycket behövs då till dubbel sats? (200 g smör, 2 dl socker, 4 msk kakao och 6 dl havregryn.)
15. När är kakan klar? Kladdkakan åker in i ugnen klockan 16.10 och ska stå i 25 minuter. När ska den ut? (16.35, alltså fem över halv fem.)
16. Lussekatter. Ni bakar 24 lussekatter och trycker ner 2 russin i varje. Hur många russin går åt? Det får plats 10 lussekatter på en plåt. Hur många plåtar behövs? (48 russin. 3 plåtar: två plåtar räcker till 20 lussekatter, så de sista 4 hamnar på en tredje.)
17. Dela pizzan. Pizzan är skuren i 8 lika stora bitar, och ni är 4 som ska dela. Hur många bitar får var och en? Hur stor del av pizzan är det? (2 bitar. Det är en fjärdedel, för 2 av 8 bitar är lika mycket som 1 av 4.)

Pengar

18. Lördagsgodis. Plockgodiset kostar 12 kr per hekto (ett hekto är 100 g). Vad kostar en påse på 2 hg? Och en på 3 hg? (24 kr och 36 kr.)
19. Växel på loppis. Ett spel kostar 45 kr, och ditt barn betalar med en hundralapp. Hur mycket blir det tillbaka? (55 kr. Räkna uppåt: 5 kr till 50 kr och 50 kr till 100 kr.)
20. Spara veckopengen. Om ditt barn sparar 20 kr i veckan, hur många veckor tar det att få ihop till en leksak för 150 kr? (8 veckor. Efter 7 veckor finns det 140 kr i spargrisen, och det räcker inte riktigt.)
21. Gissa kvittot. I mataffären avrundar ditt barn varje vara i korgen till närmaste tiotal kronor, så att 19,90 kr blir 20 kr, och lägger ihop i huvudet. Hur nära kom gissningen när kvittot kom?

Resor, lek, sport och tid

22. Är vi framme snart? Bilresan till farmor tar 2 timmar, och ni har kört i 45 minuter. Hur lång tid är det kvar? (1 timme och 15 minuter.)
23. Bussen i 24-timmarstid. Enligt tidtabellen går bussen klockan 17.45. Hur säger man det om man läser av en visarklocka? (Kvart i sex på kvällen.)
24. Veckonumret. Höstlovet brukar vara vecka 44. Leta upp veckonumren i familjens almanacka eller i telefonen. Om det är vecka 41 nu, hur många veckor är det kvar till lovet? (3.)
25. Tabellkortleken. Ta bort de klädda korten ur en kortlek och låt esset vara 1. Vänd upp två kort och multiplicera. Den som först säger produkten får ta korten. Så övar ni hela multiplikationstabellen från 1:ans till 10:ans.
26. Poängtabellen. I serien får laget 3 poäng för vinst och 1 poäng för oavgjort. Laget har vunnit 4 matcher, spelat oavgjort i 2 och förlorat 1. Hur många poäng har laget? Hur många matcher har det spelat? (14 poäng och 7 matcher.)

Årskurs 5–6 (11–13 år)

De äldre barnen arbetar med decimaltal, bråk och procent och hur de hänger ihop, med proportionalitet, skala och negativa tal, med medelvärde, typvärde och median och med enkla ekvationer. Vardagen är full av sådana problem. Mer finns i guiderna för årskurs 5 och årskurs 6.

I köket och i skogen

27. Pannkakor till sex. Om receptet räcker till 4 personer och har 3 dl vetemjöl, 6 dl mjölk och 3 ägg, hur mycket behövs till 6 personer? (En och en halv gång så mycket: 4,5 dl mjöl och 9 dl mjölk. Ett halvt ägg går inte att knäcka, så här får ni bestämma om det blir 4 eller 5. Det är också matte: att bedöma vad som är rimligt.)
28. Blanda saften. På flaskan står det 1 del saft och 4 delar vatten. Hur mycket vatten ska ni ha till 2 dl saft? (8 dl. Tillsammans blir det 10 dl, alltså 1 liter saft att dricka.)
29. Blåbär i skogen. Ni har plockat 3 liter blåbär, och till en paj går det åt 5 dl. Hur många pajer räcker blåbären till? (6 pajer: 3 liter är 30 dl, och 30 dl delat med 5 dl är 6.)

Mataffären och pengar

30. Rean. En tröja för 250 kr är nedsatt med 30 %. Vad kostar den nu? (10 % av 250 kr är 25 kr, så 30 % är 75 kr. Tröjan kostar 175 kr.)
31. Jämförpriset. Ett paket flingor på 500 g kostar 32 kr, och ett på 750 g kostar 42 kr. Vilket paket ger mest flingor för pengarna? (Det stora. Jämför per 250 g: 32 kr delat med 2 är 16 kr, och 42 kr delat med 3 är 14 kr. Per kilo blir det 64 kr mot 56 kr. Titta sedan på hyllkanten: där står jämförpriset, priset per kilo.)
32. Plockgodis på öret. Plockgodiset kostar 12,90 kr per hekto. Vad kostar 3 hg? (38,70 kr: 3 · 13 kr är 39 kr, minus 3 · 10 öre. Betalar ni kontant avrundas det till 39 kr, eftersom det inte finns några öremynt.)

Resor, lek, sport och tid

33. Skalan på kartan. På en karta i skala 1:200 000 motsvarar 1 cm 2 km i verkligheten. Hur långt är 7 cm på kartan? (14 km.)
34. Bilresan i mil. Till sommarstugan är det 27 mil, och ni håller i snitt 90 km/h. Ni åker 9.45 och stannar en halvtimme för att fika. När är ni framme? (En mil är 10 km, så 27 mil är 270 km, och 270 delat med 90 är 3 timmar. Med pausen tar resan tre och en halv timme: ni är framme 13.15.)
35. Tågtidtabellen. Tåget går 9.47 och är framme 13.22. Hur lång tid tar resan? (3 timmar och 35 minuter: från 9.47 till 12.47 är det 3 timmar, och sedan är det 35 minuter till 13.22.)
36. Minusgrader. En vintermorgon visar termometern −14 °C i Kiruna och 3 °C i Malmö. Hur många grader skiljer det? (17 grader: 14 grader upp till noll och 3 grader till.)
37. Innebandymålen. Laget gör 4, 1, 2, 2 och 6 mål i fem matcher. Vad är medelvärdet, medianen och typvärdet? (Medelvärdet: 15 mål på 5 matcher är 3 mål per match. I storleksordning blir det 1, 2, 2, 4, 6, så medianen, värdet i mitten, är 2. Typvärdet, det vanligaste värdet, är också 2.)
38. Nå målet. Dra sex kort ur en kortlek utan klädda kort och välj ett mål mellan 100 och 200. Kan ditt barn nå målet med +, −, · och / (punkten betyder gånger, som i skolboken) och varje kort högst en gång? Parenteser är tillåtna. (Med 3, 5, 7, 8, 9 och 10 går det att nå 150 så här: 10 · (7 + 8) = 150.)

Så får du det att fungera

• Ta en om dagen. Du behöver inte göra alla. En fråga i affären eller i bilen räcker långt.
• Låt barnet fråga dig också. Barn älskar att sätta dit vuxna, och för att hitta på en egen fråga måste man förstå matten bakom den.
• Fråga hur barnet tänkte. ”Hur tänkte du?” betyder mer än själva svaret. Räknar de på ett annat sätt i skolan, till exempel med talsortsräkning, låt ditt barn visa dig hur de gör i stället för att lära ut ditt eget sätt. Läs mer i Så undervisas matte i dag.
• Håll det lagom. Är barnet trött eller inte på humör, låt det vara. Det finns alltid en dag till.

Snabba svar

Fortsätt lära dig