Lär dig › Årskurser › Förskoleklass

Guide till årskursen

Matte i förskoleklass: vad ditt barn lär sig (6–7 år)

Förskoleklassen är året före årskurs 1. Barnen börjar där i augusti det år de fyller sex, så läsåret 2026/27 går de barn som är födda 2020 i förskoleklass. Förskoleklassen är obligatorisk sedan hösten 2018, och det är här skolplikten börjar. Barnen säger ofta att de går i ”F-klass”. Förskoleklassen ligger oftast i samma skola som lågstadiet, på en F–3- eller F–6-skola, och många barn går på fritids före och efter skoldagen.

Förskoleklassen är en bro mellan förskolan och skolan. Här finns inga ämnen på samma sätt som senare i skolan, och matten har inte alltid en egen plats på schemat. Den finns med i lekar, samlingar och vardagliga stunder: barnen räknar hur många som är här i dag, delar ut frukt, sjunger räkneramsor, bygger med klossar, fortsätter pärlmönster och letar former på skolgården. Mycket görs med plockmaterial, fingrar och tärningar, och ibland med ett arbetsblad.

Vad barnen arbetar med i förskoleklass

Det viktigaste i matten i förskoleklassen är det som i skolan kallas taluppfattning: att verkligen förstå vad talen betyder, inte bara kunna rabbla dem. Ett barn som kan räkna högt till 20 vet inte alltid att det sista talet man säger när man räknar talar om hur många saker det är. Att gå från att rabbla till att räkna på riktigt är ett av de stora stegen det här året.

Barnen upptäcker också att ett tal kan delas upp i mindre delar, och att delarna tillsammans blir lika mycket som helheten: 5 är 2 och 3, men också 4 och 1. Läroplanen kallar det ”del av helhet och del av antal”, och det är grunden för tiokamraterna och talkamraterna som kommer i årskurs 1. Dessutom jämför barnen grupper och lär sig säga vilken grupp som har fler, vilken som har färre eller om det är lika många.

Vad står i läroplanen?

Förskoleklassen har en egen del i läroplanen Lgr22. Där finns matten i området ”Matematiska resonemang och uttrycksformer”. Tanken är att eleverna ska lära sig att ”använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem”. Under den rubriken har det centrala innehållet tre punkter:

Det finns inga kriterier för bedömning och inga betyg i förskoleklassen. Läroplanen säger vad undervisningen ska handla om, och varje skola bestämmer hur. Här är det som barnen brukar arbeta med, område för område. Detaljerna skiljer sig mellan skolor.

Räkna och känna igen tal

• Räkna föremål genom att peka på eller flytta varje sak en gång, oftast upp till 10, och veta att det sista talet man säger är hur många det är.
• Räkna högt längre än till 10, ofta till 20 eller mer. Talen 11 till 19 är knepiga på svenska: elva och tolv har egna namn, och i tretton, fjorton och de andra talen som slutar på -ton hörs det inte tydligt att det är tio och några till. Från 20 hörs mönstret tydligare: tjugoett, tjugotvå, tjugotre…
• Se hur många det är i en liten grupp utan att räkna en och en, som prickarna på en tärning.
• Känna igen och skriva siffrorna 0–9 och koppla varje siffra till rätt antal.
• Ordningstal: första, andra, tredje… och sista.

Lägga till, ta bort och dela upp

• Lägga till och ta bort med saker, fingrar och bilder, oftast inom 10: ”Du har 4 bilar och får 2 till. Hur många har du nu?”
• Dela upp små tal på olika sätt: 5 är 2 och 3, eller 4 och 1. 6 är 3 och 3, eller 5 och 1.
• Talets grannar: talet före och talet efter. Grannarna till 7 är 6 och 8.

Allt det här görs mest med saker, bilder och samtal. Om plustecknet och minustecknet dyker upp i ditt barns klass är det ändå viktigast att barnet förstår vad som händer när man lägger till och tar bort.

Dela rättvist och dela på mitten

• Dela rättvist, ”en till dig, en till mig”, så att alla får lika många. Det är den första idén om division.
• Göra lika stora grupper av plockmaterial, till exempel par av strumpor eller högar med tre klossar.
• Dela en sak på mitten, som ett äpple eller en bit trolldeg, så att båda delarna blir lika stora: den första idén om bråk.

Mönster, sortering och instruktioner

• Härma, fortsätta och hitta på mönster: röd, blå, röd, blå… eller kvadrat, cirkel, cirkel, kvadrat, cirkel, cirkel…
• Sortera saker efter en egenskap, som färg, form eller storlek, och räkna hur många det blir i varje grupp. Det är första steget mot tabeller och diagram.
• Ge och följa instruktioner i rätt ordning, steg för steg, till exempel styra en kompis genom en bana med pilar: två steg framåt, sväng höger, ett steg framåt. Det lägger en första grund för programmering.

Former, läge och riktning

• Känna igen cirkel, kvadrat, rektangel och triangel, och hitta dem i vardagen.
• Bygga med klossar, passa ihop former och lägga pussel.
• Lägesord: framför, bakom, mellan, bredvid, ovanför, under, i och på. Börja skilja på höger och vänster, först på den egna kroppen.

Jämföra, mäta och tiden

• Jämföra med ord: längre och kortare, högre och lägre, tyngre och lättare, mer och mindre, full och tom.
• Mäta i lek med kroppen, klossar eller ett snöre: ”Bänken är 6 kliv lång.”
• Tiden i vardagen: morgon, förmiddag, eftermiddag och kväll, före och efter, i går, i dag och i morgon. Veckodagarna och årstiderna, ofta med klassens kalender på samlingen. Att läsa av klockan kommer senare: i årskurs 1 brukar barnen börja med hel och halv timme (mer om det i klockan och tid).

I slutet av förskoleklass brukar de flesta barn kunna…

• räkna en grupp med upp till 10 saker och säga hur många det är
• se hur många det är i en liten grupp utan att räkna, som prickarna på en tärning
• räkna högt till 20, många ännu längre
• säga vilken grupp som har fler eller färre, eller om det är lika många
• känna igen och skriva siffrorna 0–9, även om någon siffra fortfarande blir spegelvänd
• säga talet före och talet efter ett tal upp till 10
• lägga till och ta bort några få saker med föremål eller fingrar
• dela upp små tal, som 5 i 2 och 3, och dela några saker rättvist
• namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel och fortsätta ett kort mönster, som röd, blå, röd, blå
• använda lägesord och säga veckodagarna i rätt ordning

Det här är inga krav. Barnen lär sig i olika takt, och i samma klass kan det skilja nästan ett år mellan den som fyller år i januari och den som fyller år i december.

Viktiga ord

Det här är orden ditt barn hör i förskoleklassen. Använd dem gärna hemma också.

Finns det prov i förskoleklass?

Nej, det finns inga prov och inga betyg i förskoleklassen. Under hösten kartlägger alla skolor barnens taluppfattning med Skolverkets material Hitta matematiken. Läraren tar reda på hur barnet räknar, jämför antal och delar upp små tal, genom samtal och små uppgifter. För de flesta barn känns det mest som en pratstund. Kartläggningen har varit obligatorisk sedan 2019, och från hösten 2026 används en ny version av materialet.

Kartläggningen är inget prov med poäng eller godkänt, och det finns inget att öva in i förväg. Syftet är att skolan tidigt ska upptäcka barn som behöver stöd i matematik och kunna sätta in hjälp direkt. Hur det går för ditt barn får du höra på utvecklingssamtalet, som läraren har med barnet och dig varje termin. Mer om kartläggningar och prov genom åren finns i guiden om prov och bedömningar i matte.

Vidare till årskurs 1

I årskurs 1 blir matten mer formell. Barnen brukar arbeta med tal till 20 och ofta vidare till 100, och de övar på tiokamraterna, talparen som blir 10 tillsammans, som 7 och 3. Det som hjälper ett barn mest inför det steget är inte många ifyllda arbetsblad, utan en säker förståelse för talen upp till 10: att veta hur många det är i en grupp, att kunna jämföra antal och att se att 6 kan vara 5 och 1, 4 och 2 eller 3 och 3.

Från hösten 2028 blir förskoleklassen årskurs 1 i en tioårig grundskola. Barn som är födda 2022 och senare börjar alltså i årskurs 1 det år de fyller sex. Den här guiden beskriver förskoleklassen som den ser ut i dag.

Så kan du hjälpa till hemma

• Räkna riktiga saker tillsammans. Trappstegen, knapparna i jackan, blåbären i skogen. Fråga sedan: ”Hur många är det, då?”
• Spela spel med tärning. Fia och andra brädspel är perfekta: barnen lär sig snart känna igen prickarna utan att räkna.
• Gömma och gissa. Lägg 5 makaroner på bordet, göm några under en mugg och visa resten: ”Jag ser 3. Hur många är under muggen?” Så upptäcker barnet alla sätt att dela upp 5.
• Låt barnet dela ut mellanmålet. ”Kan du dela de här 6 jordgubbarna rättvist mellan oss?” Var och en får 3. Prova sedan med 7 och prata om vad man gör med den som blir över.
• Sjung räkneramsor. ”Fem små apor hoppade i sängen” övar på att räkna baklänges, en i taget. Eller räkna ned som inför en raketuppskjutning: tio, nio, åtta… nu!
• Räkna ned till något roligt. Hur många dagar är det kvar till kalaset eller till julafton? Julkalendern och adventsljusen är bra hjälp.
• Leta former och lek med lägesord. Hitta cirklar, trianglar och rektanglar på promenaden. Göm nallen och ge ledtrådar: ”Den sitter bakom soffan, bredvid lampan.”
• Lek affär. Plocka fram några riktiga enkronor eller leksakspengar och lite frukt: ”Ett äpple kostar 1 krona. Jag köper 3 äpplen. Hur många kronor ska jag ge dig?” (3 kronor.) Låt sedan barnet vara kund och räkna upp mynten.

Fler idéer finns i guiden om matte i vardagen.

Gratis arbetsblad för förskoleklass

I förskoleklassen lär man sig matte bäst med riktiga saker, men de här bladen passar bra en lugn stund. Varje arbetsblad har facit på sidan två.

TiokamraterFörskoleklass, Årskurs 1 · Två tal som tillsammans blir 10Ladda ned PDF

Snabba svar

Läs vidare