Lär dig › Lärare › Mattestarter

För lärare

25 snabba mattestarter

En mattestart (eller uppvärmning) är en kort aktivitet i början av mattelektionen. Den får igång tänkandet, ger dig en snabb bild av hur klassen ligger till och håller talfakta som tiokamrater, dubblor och tabeller levande. De bästa tar 5 till 10 minuter, kräver lite eller ingen förberedelse och får alla elever att svara – inte samma tre händer som alltid.

Kursplanen säger ingenting om hur en lektion ska börja, men i många klassrum inleds matten med några minuters huvudräkning eller ”dagens tal”. Det passar väl med Lgr22, som för både åk 1–3 och åk 4–6 tar upp huvudräkning, överslagsräkning och ”rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar”. De 25 starterna nedan är indelade i förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet, men de flesta fungerar i alla årskurser: byt talen, så växer de med klassen. Små whiteboardtavlor, sifferkort eller fingrarna räcker för att alla ska kunna visa sitt svar samtidigt.

Förskoleklass

I läroplanens del för förskoleklassen handlar matten om tal som anger antal och ordning, om del av helhet och om begrepp för rum, läge, form, mönster och tid. Starterna här är korta och lekfulla och passar bra på samlingen, när alla sitter i ring.

1. Hur många ser du? Visa en bild med prickar, som på en tärning eller i en tiobild, i två sekunder och göm den sedan. Hur många var det, och hur såg du det? Exempel: sex prickar i två rader: ”Jag såg 3 och 3.” En tiobild med 7 prickar: ”En full rad med 5 och 2 till”, eller ”3 rutor är tomma, så det är 7”.
2. Grannarna. Säg ett tal, så svarar klassen med talet före och talet efter. Exempel: du säger 7, och klassen svarar 6 och 8. Du säger 12, och de svarar 11 och 13. Avsluta med raketen: räkna baklänges från 10 till 0.
3. Hur många gömmer jag? Visa fem kuber, göm några i handen eller under en mugg och visa resten. Hur många är gömda? Exempel: du har 5 kuber och klassen ser 2, alltså gömmer du 3. Säg det tillsammans: ”5 är 2 och 3.” Gå vidare till 6 eller 7 kuber när klassen är redo.
4. Vad kommer sedan? Gör ett mönster med färgade kuber, eller med klapp och stamp, och låt klassen fortsätta det. Exempel: röd, röd, blå, röd, röd, blå, röd … De två nästa är röd och blå. Låt sedan en elev hitta på ett eget mönster.
5. Var är Indie? Ställ ett litet gosedjur eller en bild av biet Indie någonstans i klassrummet och låt eleverna beskriva var hon är med lägesord. Exempel: ”Hon sitter bakom datorn”, ”under bordet”, ”mellan böckerna”, ”ovanför tavlan”. Byt sedan roller: en elev gömmer biet och ger ledtrådar.

Lågstadiet (åk 1–3)

Kursplanen anger inga talområden för åk 1–3, men i många läromedel arbetar eleverna upp till 20 (ibland 100) i åk 1, upp till 100 i åk 2 och upp till 1 000 i åk 3. Starterna bygger på tiotalet, tiokamraterna, dubblorna och likhetstecknet, och i åk 2–3 också på de första tabellerna och klockan. I det nationella provet i åk 3 år 2025 fanns både huvudräkning och likhetstecknet med.

6. Dagens tal. Skriv ett tal på tavlan och be eleverna berätta allt de kan om det. Exempel: 14 är 1 tiotal och 4 ental, det är ett jämnt tal, det är dubbelt så mycket som 7, det är 10 + 4 och 20 − 6, och grannarna är 13 och 15.
7. Räkna runt i klassen. Räkna framåt eller bakåt i steg, en elev i taget. När du klappar i händerna byter ni riktning. Exempel: två och två från 0, fem och fem från 0 eller, i åk 2, tio och tio från 7: 7, 17, 27, 37, 47.
8. Pingpong med tiokamrater. Du säger ett tal, och klassen ”slår tillbaka” talet som fattas. Exempel: tiokamrater: du säger 3, de svarar 7. Talkamrater till 20: du säger 6, de svarar 14. I åk 2 hundrakamrater med hela tiotal: du säger 30, de svarar 70.
9. Dubbelt och hälften. Säg ett tal, så svarar klassen med det dubbla. Byt sedan och fråga efter hälften. Exempel: dubbelt 4 är 8 och dubbelt 7 är 14. I åk 2 hälften av 30, som är 15, och hälften av 50, som är 25. Koppla till addition: 6 + 7 är dubbelt 6 plus 1, alltså 13.
10. Vad fattas? Skriv en likhet med en tom ruta. Exempel: 8 + ☐ = 15 (det fattas 7) och ☐ − 4 = 9 (i rutan ska det stå 13). Fråga hur de kan kontrollera. I åk 3 kan rutan stå på andra sidan likhetstecknet: 18 + 2 = ☐ + 17. Svaret är 3. Läs tecknet som ”är lika med” och inte ”blir”, så ser eleverna att båda sidorna ska vara värda lika mycket.
11. Vilket tal är udda? Visa fyra tal och fråga vilket som inte passar ihop med de andra, och varför. Exempel: 6, 12, 15, 20. De flesta väljer 15, det enda udda talet, som alltså är udda på två sätt. Godta också 6 (det enda talet med en siffra) eller 20 (det enda hela tiotalet) om eleven kan förklara.
12. Gissa mitt tal. Ge en ledtråd i taget och låt eleverna skriva upp de tal som fortfarande är möjliga på sina tavlor. Exempel: ”Mitt tal är mellan 1 och 20. Det är jämnt. Det är större än 10. Det finns i 3:ans tabell.” Nu återstår 12 och 18. ”Det är mindre än 15.” Svaret är 12.
13. Tabellträning. En tabell i veckan, en liten stund varje dag. Räkna först tabellen framåt och bakåt i kör, och fråga sedan huller om buller. I många läromedel kommer 2:ans, 5:ans och 10:ans tabell först, ofta i åk 2, och de andra under resten av lågstadiet och i början av mellanstadiet. Exempel: 7:ans tabell: 7, 14, 21, 28, 35, 42, 49, 56, 63, 70. Sedan 7 · 4 (28), 7 · 9 (63), 7 · 6 (42) och 7 · 8 (56).
14. Vad är klockan? Visa en klocka med visare och låt klassen säga tiden. Halvtimmarna är den klassiska fällan: när den långa visaren pekar på 6 och den korta står mellan 3 och 4 är klockan halv fyra, inte ”halv tre”. Exempel: ”Klockan är kvart över tre. Vad är klockan om en kvart?” (Halv fyra.) ”Klockan är fem i halv fyra. Hur många minuter är det kvar till halv fyra?” (5 minuter. På eftermiddagen visar en digital klocka 15.25.) I åk 3: ”Klockan är 10.45. Vad är klockan om 25 minuter?” Om 15 minuter är klockan 11.00, och 10 minuter till ger 11.10, tio över elva.
15. Vaxkakan på tavlan. Visa ett pussel från Beequation. Ett av talen är summan av två andra: vem hittar det? Exempel: 8, 3, 16, 9 och 7. Svaret är 16, eftersom 9 + 7 = 16. Fråga hur eleverna uteslöt de andra talen.

Mellanstadiet (åk 4–6)

I åk 4–6 kommer decimaltal, negativa tal, procent och de första ekvationerna, och kursplanen tar upp överslagsräkning och rimlighetsbedömning även här. De här starterna kräver att eleverna förklarar, inte bara räknar. I det nationella provet i åk 6 brukar ett av delproven göras utan miniräknare, och då är det skönt om huvudräkningen sitter.

16. Dagens tal med fasta frågor. Ha samma frågor uppsatta på tavlan hela terminen och byt talet varje dag. Exempel: för 360: dubbelt (720), hälften (180), gånger 10 (3 600), delat med 10 (36), avrundat till närmaste hundratal (400), med bokstäver (trehundrasextio) och två multiplikationer som ger talet (6 · 60 och 9 · 40).
17. Använd det du kan. Ge en uträkning och be eleverna hitta så många närliggande uträkningar som möjligt. Exempel: från 3 · 8 = 24 får man 30 · 8 = 240, 3 · 80 = 240, 24/8 = 3, 240/8 = 30 och, genom att dubbla, 6 · 8 = 48. Be också om de fyra uträkningar som hör ihop med 7, 8 och 56: 7 · 8 = 56, 8 · 7 = 56, 56/7 = 8 och 56/8 = 7.
18. Gångervaxkakan. Ett pussel från Beequation där ett tal är produkten av två andra. Exempel: 6, 8, 42, 7 och 45. Svaret är 42, eftersom 6 · 7 = 42. Den som chansar på 45 får tänka efter: 45 finns i 5:ans och 9:ans tabell, men varken 5 eller 9 finns i vaxkakan, och 6 · 8 är 48. I appen ser eleverna tecknet ×, i läroboken oftast ·.
19. Ungefär hur mycket? Eleverna skriver ett överslag innan de räknar exakt. Exempel: 398 · 5 är ungefär 400 · 5 = 2 000. Exakt blir det 2 000 − 10 = 1 990, eftersom vi lade till 2 fem gånger när vi avrundade 398 till 400. Ta också ett kvitto: 19,90 kr + 34,50 kr + 12,90 kr är ungefär 20 + 35 + 13 = 68 kr. Exakt blir det 67,30 kr.
20. Är det rimligt? Visa en färdig uträkning och låt eleverna bedöma svaret med ett överslag, utan att räkna exakt. Exempel: ”Omar fick 52 · 9 = 4 680.” 52 · 9 är ungefär 50 · 10 = 500, så svaret är tio gånger för stort: rätt svar är 468. Eller: ”28 elever ska åka buss, och varje buss har plats för 12. Miniräknaren visar 2,3333333. Hur många bussar behövs?” Svaret är 3, för det går inte att beställa en tredjedels buss.
21. Stämmer det alltid, ibland eller aldrig? Läs upp ett påstående. Eleverna bestämmer sig och visar med exempel. Exempel: ”Summan av två udda tal är ett jämnt tal” (alltid). ”Ett tal i 3:ans tabell är udda” (ibland: 9 är udda, 12 är det inte). ”När man multiplicerar blir svaret större” (ibland: 3 · 4 = 12, men 3 · 0,5 = 1,5 och 3 · 1 = 3).
22. Sant eller falskt? Ett påstående, tummen upp eller ner, och sedan förklarar någon. Exempel: ”0,3 · 10 = 0,30” är falskt: det blir 3, eftersom varje siffra flyttar ett steg åt vänster till nästa talsort. ”⅗ är större än ½” är sant: ⅗ = 0,6 och ½ = 0,5. Fortsätt med ”säg det på ett annat sätt”: ⅖ = 0,4 = 40 %, och för den som vill ha mer ⅜ = 0,375 = 37,5 %.
23. Alla kan vara udda. Här kan varje tal vara det som inte passar in, av olika skäl. Exempel: 9, 16, 25 och 43. 9 är det enda talet med en siffra, 16 det enda jämna talet, 25 det enda som är delbart med 5 och 43 det enda som inte är ett kvadrattal (9 = 3 · 3, 16 = 4 · 4 och 25 = 5 · 5). 43 är dessutom det enda primtalet.
24. Under noll. Temperaturfrågor som passerar nollstrecket. Exempel: ”I Kiruna var det −8 °C klockan 6.00 och 3 °C klockan 12.00. Hur många grader varmare blev det?” 8 grader upp till noll och 3 till: 11 grader.
25. Decimalvaxkakan. Ett pussel från Beequation med tiondelar. Exempel: 0,6; 1,5; 0,9; 2,3 och 0,4. Svaret är 1,5, eftersom 0,6 + 0,9 = 1,5. (Se upp med 2,3: 1,5 + 0,9 blir 2,4.)

Så fungerar starten bäst

• Alla svarar. Små whiteboardtavlor, fingrarna eller ”visa på tre” gör att det inte alltid är samma händer som åker upp, och du ser direkt vem som behöver hjälp. EPA – enskilt, par, alla – fungerar också bra.
• Fråga ”hur tänkte du?”. Starten är ett bra tillfälle att jämföra metoder. Två elever som båda fick 3 på 18 + 2 = ☐ + 17 kan ha tänkt helt olika: den ena räknade 20 − 17, den andra såg att 17 är 1 mindre än 18, så rutan måste vara 1 mer än 2.
• Repetera det gamla. En start om förra terminens område håller det levande och är ofta mer användbar än en förhandstitt på dagens lektion.
• Håll det kort. Ställ en timer. Dyker det upp en missuppfattning som behöver mer tid, skriv upp den och återkom till den.

Mer om tiokamrater och talkamrater, multiplikationstabellen, huvudräkning och klockan och tid hittar du i våra guider. Vaxkakor att visa på tavlan eller dela ut finns i gratis pussel till din klass (instruktionerna är på engelska, men pusslen består av tal). Du kan också öppna spelet i webbläsaren och visa det med projektorn.

Snabba svar

Läs vidare