Lär dig › Årskurser
Från förskoleklass till årskurs 6
Matte årskurs för årskurs
I Sverige går alla barn som är födda samma kalenderår, från 1 januari till 31 december, i samma årskurs. På hösten det år barnet fyller sex börjar det i förskoleklass, och året efter i årskurs 1. Sedan flyttar hela klassen upp en årskurs varje augusti. Läsåret börjar i augusti, slutar med skolavslutningen i juni och är uppdelat i två terminer: höstterminen och vårterminen.
Före skolan finns förskolan, för barn från ett till fem år. Den är frivillig, men de flesta barn går där. Förskoleklassen är däremot obligatorisk sedan hösten 2018, och skolplikten är därför tio år: förskoleklass plus grundskolans årskurs 1–9. Grundskolan delas in i tre stadier: lågstadiet (åk 1–3), mellanstadiet (åk 4–6) och högstadiet (åk 7–9). Våra guider följer barnen från förskoleklass till och med åk 6. Varje guide berättar vad barnen brukar arbeta med i matte det året och ger tips för hemmet, en utmaning från Indie och gratis arbetsblad att skriva ut.
Välj en årskurs
På varje kort ser du det som är vanligast i den årskursen. Exakt vad som kommer när bestämmer skolan, ofta med hjälp av läromedlet.
Årskurser, åldrar och stadier
| Årskurs | Ålder | Födda (läsåret 2026/27) | Stadium |
|---|---|---|---|
| Förskoleklass | 6–7 år | 2020 | Förskoleklassen (obligatorisk, året före åk 1) |
| Årskurs 1 | 7–8 år | 2019 | Lågstadiet |
| Årskurs 2 | 8–9 år | 2018 | Lågstadiet |
| Årskurs 3 | 9–10 år | 2017 | Lågstadiet |
| Årskurs 4 | 10–11 år | 2016 | Mellanstadiet |
| Årskurs 5 | 11–12 år | 2015 | Mellanstadiet |
| Årskurs 6 | 12–13 år | 2014 | Mellanstadiet |
Åldrarna i tabellen är de åldrar som barnen fyller under läsårets två kalenderår. I åk 3 fyller alla nio år det kalenderår då läsåret börjar och tio år det kalenderår då det slutar. Därför kan det i augusti sitta ett barn som är fött i januari och redan är nio år och sju månader bredvid ett barn som är fött i december och fortfarande är åtta.
Från hösten 2028 blir förskoleklassen årskurs 1 i en tioårig grundskola. Då blir lågstadiet åk 1–4, mellanstadiet åk 5–7 och högstadiet åk 8–10. Våra sidor beskriver skolan som den ser ut i dag, fram till sommaren 2028.
Vad står i kursplanen?
Alla skolor i landet, både kommunala skolor och friskolor, följer samma läroplan, Lgr22. I den finns Skolverkets kursplan i matematik. Kursplanen säger inte vad barnen ska lära sig år för år. Den anger ett centralt innehåll för varje stadium, alltså ett för åk 1–3, ett för åk 4–6 och ett för åk 7–9, under sex rubriker: taluppfattning och tals användning, algebra, geometri (där mätning ingår), sannolikhet och statistik, samband och förändring samt problemlösning. Förskoleklassen har en egen del i läroplanen, där matten finns under rubriken ”Matematiska resonemang och uttrycksformer”.
| Stadium | Det viktigaste i läroplanen |
|---|---|
| Förskoleklass | Enkla matematiska resonemang och olika sätt att lösa problem; tal som visar antal och ordning; del av helhet och del av antal; rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring. |
| Lågstadiet (åk 1–3) | Naturliga tal och hur de delas upp; positionssystemet; enkla bråk som del av helhet och del av antal; de fyra räknesätten med huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning; likhetstecknet och obekanta tal; mönster och stegvisa instruktioner som grund för programmering; lägesord, figurer och kropparna klot, kon, cylinder och rätblock; mätning av längd, massa, volym och tid; symmetri; slumpmässiga händelser; enkla tabeller och diagram; dubbelt och hälften. |
| Mellanstadiet (åk 4–6) | Rationella tal, bland annat negativa tal; tal i decimal- och procentform och hur de hänger ihop med bråk; huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform; variabler, uttryck och enkla ekvationer; programmering i visuella miljöer; omkrets och area; mätning av vinklar och byte mellan enheter; skala och symmetri; chans och risk och enkel kombinatorik; medelvärde, typvärde och median; koordinatsystem och proportionella samband. |
I slutet av åk 3 finns kriterier för vad som räknas som godtagbara kunskaper. Där står bland annat att eleven ska kunna räkna med de fyra räknesätten i huvudet och välja och använda skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion. I slutet av åk 6 finns betygskriterier. Kursplanen handlar också om förmågor: att förstå och använda begrepp, välja metoder, lösa problem, resonera och förklara hur man har tänkt.
Vad som tas upp i vilken årskurs avgör varje skola, oftast genom läromedlet, alltså mattebokens upplägg. Två skolor kan därför gå i olika takt: i den ena kommer multiplikationstabellen mest i åk 3, i den andra fortsätter den in i åk 4. Även metoderna varierar, till exempel talsortsräkning, stegvis räkning på tallinjen och uppställning. Mer om det läser du i guiden Så undervisas matte i dag. Våra årskurssidor bygger på kursplanen och på hur det brukar se ut i många läromedel. Om ditt barns bok går i en annan ordning är det skolans plan som gäller. Vill du hellre leta efter område? Här finns alla områden.
Kartläggning, prov och betyg
| Årskurs | Vad | När | Vad det innebär |
|---|---|---|---|
| Förskoleklass | Hitta matematiken, obligatorisk kartläggning av taluppfattning | På hösten | Läraren tar reda på hur barnet tänker kring tal genom samtal och små uppgifter. Det är inget prov som barnet klarar eller inte klarar; syftet är att tidigt se vem som behöver stöd. En ny version gäller från hösten 2026. |
| Årskurs 1 | Fånga matematiken, obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning | Under åk 1 | Ett stöd för lärarens bedömning, inte ett prov med betyg. Också det i en ny version från hösten 2026. |
| Åk 1–5 | IUP med skriftliga omdömen och utvecklingssamtal | IUP en gång per läsår, utvecklingssamtal varje termin | I den individuella utvecklingsplanen beskriver läraren hur barnet utvecklas i alla ämnen. Inga betyg. |
| Årskurs 3 | Nationella prov i matematik | På våren, på dagar som skolan väljer. Läsåret 2026/27 mellan 15 mars och 21 maj 2027. | Flera korta delprov (2025 var de sju, varav ett muntligt). Varje delprov har en kravnivå, men provet ger inget betyg. Resultatet hjälper läraren och brukar tas upp på utvecklingssamtalet. |
| Årskurs 6 | Nationella prov i matematik | Ett muntligt delprov på hösten (2 november–4 december 2026) och skriftliga delprov tisdag 11 maj och torsdag 13 maj 2027. | Fem delprov (2025): ett muntligt i grupp, ett utan miniräknare, två där miniräknare är tillåten och en större uppgift. Provet ger ett provbetyg A–F, som läraren ska ta särskild hänsyn till när betyget sätts. |
| Årskurs 6 | De första betygen | I slutet av varje termin | Betygsstegen är A, B, C, D, E och F. E är lägsta godkända betyg och F betyder att kunskaperna inte räcker till godkänt än. Läraren sätter betyget utifrån allt barnet har visat, jämfört med betygskriterierna. |
Det finns inget nationellt prov på multiplikationstabellen och inget inträdesprov till högstadiet: efter åk 6 fortsätter barnen till högstadiet, ibland på en ny skola. Skolan ska också tidigt upptäcka barn som behöver stöd i matematik, och det är en av anledningarna till att kartläggningen i förskoleklass och bedömningsstödet i åk 1 finns. Vi förklarar mer i guiden om nationella prov och bedömning.
Oroa dig inte om ditt barn ligger före i ett område och efter i ett annat. Barn lär sig i olika takt, och i samma klass kan det skilja nästan ett år mellan den som är född i januari och den som är född i december. Använd guiderna för att se vad som kommer härnäst. Om något oroar dig hjälper ett samtal med läraren, till exempel på utvecklingssamtalet, oftast mer än en hög extra arbetsblad.
Snabba svar
Titta på födelseåret. Läsåret 2026/27 går barn födda 2020 i förskoleklass, barn födda 2019 i åk 1, barn födda 2018 i åk 2 och så vidare till barn födda 2014, som går i åk 6. Varje augusti flyttar alla upp en årskurs.
Ja. Sedan hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk, och skolplikten börjar där. Förskolan, för de yngre barnen, är frivillig, men de flesta går där och har redan räknat, sorterat och jämfört en hel del när de börjar skolan.
Kursplanen säger vad som ska tas upp under åk 1–3 och åk 4–6, men inte i vilken ordning. Varje skola väljer sitt läromedel och sin plan. Fråga gärna läraren vad klassen arbetar med just nu, så kan du öva på samma sak hemma.
Öva med Indie
Beequation Kids gör huvudräkning till pussel i vaxkakor, och biet Indie ger ett tips när ditt barn kör fast. Ingen reklam och ingen datainsamling.