Lär dig › Områden › Pengar

Områdesguide

Pengar

Pengar i skolmatten handlar om att känna igen mynt och sedlar och veta vad de är värda, att räkna ihop belopp, skriva dem i kronor och öre och räkna ut vad saker kostar och hur mycket man får tillbaka. Här möts mycket av det barnen redan övar på: att räkna, positionssystemet, addition och subtraktion och senare decimaltal och procent. Och allt handlar om något barn verkligen bryr sig om: veckopengen, lördagsgodiset och fynden på loppis.

I Sverige betalar de flesta med kort eller Swish, och många barn ser nästan aldrig kontanter. Därför är det extra värdefullt att plocka fram riktiga mynt hemma och låta barnet hålla i dem, sortera dem och räkna dem.

Vad barnen lär sig, årskurs för årskurs

Pengar nämns faktiskt inte i kursplanen i matematik i Lgr22. Där står i stället att barnen i åk 1–3 ska möta ”Hur naturliga tal och enkla tal i bråkform används i elevnära situationer”, och i åk 4–6 ”Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer”. Att handla och betala är just en sådan situation, så pengar är ett återkommande exempel i läromedlen. Tabellen visar hur det brukar se ut. Exakt vad som tas upp i vilken årskurs bestämmer varje skola, ofta genom läromedlet.

De stora idéerna

1. Mynt och sedlar

Det finns fyra svenska mynt: 1, 2, 5 och 10 kr. Sedlarna är 20, 50, 100, 200, 500 och 1 000 kr. Hemma säger många ”en femma” och ”en tia” om mynten och ”en tjugolapp” eller ”en hundralapp” om sedlarna. På tjugolappen finns Astrid Lindgren, som många barn känner igen.

Titta på bilden igen. Tiokronan är mindre än femkronan, och till och med mindre än tvåkronan. Varken storleken eller färgen visar alltså vad ett mynt är värt. Man måste läsa siffrorna på det. Det bästa sättet att lära sig mynten är att sortera en hög riktiga mynt.

2. Räkna pengar: börja med det som är värt mest

Yngre barn räknar ofta varje mynt som en krona, så tre mynt blir ”3 kronor”. Visa att en tiokrona är värd lika mycket som tio enkronor, och att man kan byta den mot dem.

När man ska räkna en handfull pengar sorterar man först och börjar sedan med det som är värt mest. Två tiokronor, en femkrona, en tvåkrona och en enkrona: ”10, 20, 25, 27, 28. Det blir 28 kronor.” Det är att räkna i hopp om tio, fem och två, som barnen övar på i tal och positionssystemet.

Samma summa kan betalas på många sätt: 10 kr är två femkronor, fem tvåkronor eller tio enkronor. Vill man använda så få mynt och sedlar som möjligt tar man först den största sedel eller det största mynt som inte är värt mer än beloppet, sedan det största som går i det som är kvar, och så vidare. För 37 kr blir det en tjugolapp, en tiokrona, en femkrona och en tvåkrona: fyra stycken.

3. Kronor och öre

100 öre är 1 krona. Priser skrivs med decimalkomma och kr efter beloppet, med ett mellanslag: 19,90 kr är 19 kronor och 90 öre. Det läses ”nitton kronor och nittio öre”, eller i affären oftare ”nitton och nittio”. På prislappar ser man också 19:90, och 25:- betyder 25 kronor jämnt.

Ören skrivs alltid med två siffror: 2,05 kr är 2 kronor och 5 öre, medan 2,50 kr är 2 kronor och 50 öre. Skriv antingen i öre eller i kronor, inte både och: 45 öre eller 0,45 kr, men inte ”0,45 öre”.

Öremynt finns inte längre: det sista, femtioöringen, slutade gälla 2010. Betalar man kontant avrundas summan därför till närmaste hela krona, så 19,90 kr blir 20 kr. Med kort eller Swish betalar man på öret. Ören finns alltså kvar på prislappen och i skolboken, även om de inte går att hålla i handen.

4. Växel: räkna uppåt

Att räkna ut växeln är en subtraktion, men smidigast är ofta att göra som kassörer gjorde förr: räkna uppåt från priset till det man betalat med. En serietidning kostar 64 kr och du betalar med en hundralapp. Från 64 till 70 är det 6 kr, och från 70 till 100 är det 30 kr. Växeln blir 36 kr.

Med större summor gör man likadant, i bekväma hopp: först till nästa tiotal, sedan till nästa hundratal och sist till det man betalat. Något kostar 263 kr och du betalar med en femhundralapp:

Växeln blir 237 kr. I skolan kallas det här ofta stegvis räkning på en tom tallinje, så många barn känner igen sättet. Kontrollera med addition: 263 kr + 237 kr = 500 kr.

5. Köpproblem och priser med decimaler

Textuppgifter om att handla har ofta två steg: först summan, sedan växeln. På loppis kostar varje bok 15 kr. Saga köper 3 böcker och betalar med en femtiolapp. Först 3 · 15 kr = 45 kr. Sedan räknar hon uppåt från 45 till 50: hon får 5 kr tillbaka. (I skolboken skrivs gånger oftast med en punkt, som här.)

I mellanstadiet behandlas priser som decimaltal. I en uppställning ska kronor stå under kronor och ören under ören, alltså komma under komma: 24,90 kr + 12,50 kr = 37,40 kr. Gör gärna en överslagsräkning först: ungefär 25 + 12, alltså runt 37 kr, så svaret är rimligt. Och en miniräknare visar 3,50 kr som 3,5. Barnen behöver veta att det betyder 3 kronor och 50 öre, inte 3 kronor och 5 öre.

6. Veckopeng, jämförpris och rea

Veckopengen och spargrisen ger många tillfällen att räkna. Om Noah sparar 15 kr av sin veckopeng varje vecka har han efter 6 veckor 6 · 15 kr = 90 kr i spargrisen. Pengar från pantade burkar och flaskor kan också gå dit, och då blir det ännu mer att räkna ihop.

Lördagsgodiset är ett bra exempel på pris per hekto. Om plockgodiset kostar 13 kr/hg kostar 2 hg 26 kr, och 2,5 hg kostar 32,50 kr. På samma sätt kan man jämföra paket: 4 glassar för 48 kr eller 6 glassar för 66 kr? Räkna ut vad en glass kostar: 48/4 = 12 kr och 66/6 = 11 kr, så sexpacket är billigast per glass. Det är samma tanke som jämförpriset på hyllkanten i mataffären.

I åk 6 brukar rean dyka upp i matteboken. En jacka kostar 400 kr och säljs med 25 % rabatt. 25 % är en fjärdedel, och en fjärdedel av 400 kr är 100 kr. Jackan kostar alltså 300 kr på rean.

Vanliga fel att hålla utkik efter

• Större mynt, mer pengar: att tro att femkronan, eller till och med tvåkronan, är värd mer än tiokronan eftersom den är större.
• Räkna mynt i stället för värden: att säga att en tiokrona, en femkrona och en enkrona blir ”3 kronor”.
• Fel sätt att skriva belopp: 1,5 kr för en krona och fem öre (det är 1,05 kr), punkt i stället för komma (19.90 kr), kr före beloppet (kr 25) eller båda enheterna samtidigt (0,45 öre i stället för 0,45 kr eller 45 öre).
• Blanda kronor och öre: att lägga ihop 2 kr och 50 öre och få ”52”. Gör om allt till samma enhet först: 2 kr är 200 öre, så summan är 250 öre, alltså 2,50 kr.
• Uppställning med nollor: 500 − 263 i en uppställning kräver växling över två nollor i rad, och där smyger sig felen in. Att räkna uppåt är säkrare.

Spel på fem minuter för hemmet

• Leka affär. Sätt prislappar på några leksaker eller burkar i skafferiet: upp till 20 kr för de yngsta, upp till 100 kr för lite äldre och priser med öre från åk 4. Turas om att vara den som handlar och den som står i kassan och ger växel.
• Töm spargrisen. Ditt barn skakar ut mynten ur spargrisen, sorterar dem och räknar ihop alltihop. Börja med de mynt som är värda mest.
• Hur många sätt? På hur många olika sätt kan man betala 10 kr med mynt? Skriv upp sätten och se vem som hittar flest. (Det finns 11 sätt.)
• Så få som möjligt. Hur få mynt och sedlar behövs för att betala 48 kr? (Fem: två tjugolappar, en femkrona, en tvåkrona och en enkrona.)
• Gissa kvittot. I mataffären avrundar ditt barn priset på varje vara till närmaste tiotal kronor och håller summan i huvudet. Hur nära kvittot kom ni?

Gratis arbetsblad om pengar

Skriv ut dem och öva hemma eller i klassrummet. Varje arbetsblad har facit på sidan två.

Räkna myntÅrskurs 1, Årskurs 2 · Lägg ihop svenska myntLadda ned PDF

Hur mycket får du tillbaka?Årskurs 2, Årskurs 3 · Betala med 20 kr, 50 kr och 100 krLadda ned PDF

Snabba svar

Fortsätt lära dig