Lär dig › Årskurser › Årskurs 2

Guide till årskursen

Matte i årskurs 2: vad ditt barn lär sig (8–9 år)

Årskurs 2, eller ”tvåan”, är för barn som fyller 8 år det kalenderår läsåret börjar. Läsåret 2026/27 går alltså barn födda 2018 i tvåan. Tvåan ligger mitt i lågstadiet, och här finns varken nationella prov eller betyg. I matten händer ändå mycket: talen växer till 100 och vidare mot 1 000, barnen räknar med tiotal och ental i huvudet, de första tabellerna kommer, och på klockan lär de sig kvart över och kvart i.

Vad barnen arbetar med i tvåan

Den stora idén i tvåan är positionssystemet: att en siffras värde beror på var den står. I 47 betyder 4:an 4 tiotal, alltså 40, och 7:an betyder 7 ental. När det sitter kan barnen räkna med tvåsiffriga tal i huvudet genom att ta tiotalen för sig och entalen för sig. I skolan kallas det att räkna talsortsvis.

Tiokamraterna från ettan får nu en ny uppgift. Om 3 + 7 = 10 så är 30 + 70 = 100. Barnen börjar också se multiplikation som lika stora grupper: 5 + 5 + 5 är 3 gånger 5. Under året kommer dessutom de första bråken, kvart över och kvart i, deciliter och hekto, symmetri och diagram som barnen ritar själva.

Vad står i kursplanen?

Skolverkets kursplan i matematik i Lgr22 delar inte upp matten år för år. Den har ett gemensamt innehåll för hela lågstadiet, åk 1–3. Där står bland annat ”positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal”, ”tal i bråkform som del av helhet och del av antal” och ”metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning”. Den första avstämningen mot kursplanen kommer i slutet av åk 3.

Vad som tas upp i vilken årskurs bestämmer skolan, oftast genom läromedlet, alltså den mattebok klassen använder. Här nedan ser du vad som brukar finnas med i tvåan i många läromedel. Om ditt barns bok går i en annan ordning är det skolans plan som gäller. Varje rubrik leder till en längre guide om området.

Tal och positionssystemet

• Läsa, skriva och ordna tal upp till 100, och i många böcker vidare mot 1 000 under våren.
• Talsorterna ental, tiotal och hundratal: 47 är 4 tiotal och 7 ental, alltså 40 + 7. Tio tiotal blir ett hundratal, och 235 är 2 hundratal, 3 tiotal och 5 ental, alltså 200 + 30 + 5.
• Räkna i steg, framlänges och baklänges: två och två, fem och fem, och tio och tio från vilket tal som helst: 7, 17, 27, 37, 47.
• Tio mer och tio mindre: 10 mer än 58 är 68, och 10 mindre än 58 är 48.
• Jämföra tal med tecknen < (”mindre än”), > (”större än”) och =: 52 > 47 och 29 < 31.
• Placera tal på tallinjen och hitta dem i hundrarutan.

Addition och subtraktion

• Talkamraterna till 20 sitter allt säkrare och används för större tal. Hela tiotal som tillsammans blir 100 kallas i en del böcker hundrakamrater: 30 + 70 och 60 + 40.
• Huvudräkning upp till 100: ett tvåsiffrigt tal plus ental (45 + 3 = 48), plus hela tiotal (45 + 20 = 65), två tvåsiffriga tal (45 + 32 = 77) och sedan med tiotalsövergång (47 + 38 = 85).
• Talsortsräkning: tiotal för sig och ental för sig. 47 + 38: 40 + 30 = 70 och 7 + 8 = 15, så 47 + 38 = 70 + 15 = 85.
• Stegvis räkning, gärna med hopp på en tom tallinje: 47 + 38 = 47 + 30 + 8 = 77 + 8 = 85. Subtraktion går på samma sätt: 63 − 28 = 63 − 20 − 8 = 43 − 8 = 35.
• Räkna upp för att subtrahera, alltså att leta efter skillnaden: från 58 till 62 är det 2 steg till 60 och 2 till, så 62 − 58 = 4.
• Addition kan göras i vilken ordning som helst (4 + 9 = 9 + 4), men det går inte med subtraktion: 15 − 6 är inte samma sak som 6 − 15.
• Kontrollera en subtraktion med addition: 63 − 28 = 35, och 35 + 28 = 63. Och fundera på om svaret är rimligt: 47 + 38 är ungefär 50 + 40 = 90, så 85 låter rätt.

De första skriftliga metoderna i tvåan är oftast talsortsräkning och stegvis räkning, skrivna på en rad. Uppställning, där talen skrivs under varandra med minnessiffra, brukar komma i åk 3, men en del böcker börjar redan i slutet av tvåan. Fråga läraren vilken metod klassen använder innan du visar ditt barn ett annat sätt hemma. Mer om metoderna läser du i så undervisas matte i dag.

Multiplikation och division

• Multiplikation som upprepad addition och lika stora grupper: 3 · 5 betyder 3 grupper med 5 i varje, alltså 5 + 5 + 5 = 15. Tecknet · heter multiplikationspunkt, läses ”gånger” och är det vanliga i svenska skolböcker. I appen ser du tecknet ×, som betyder samma sak.
• Saker i rader: 3 rader med 5 prickar i varje är 3 · 5. Vrider man bilden ett kvarts varv blir det 5 rader med 3 i varje, alltså 5 · 3. Båda blir 15, för i multiplikation spelar ordningen ingen roll.
• De första tabellerna, oftast 2:ans, 5:ans och 10:ans tabell. Svaren i 2:ans tabell är de jämna talen upp till 20, svaren i 5:ans tabell slutar på 0 eller 5, och svaren i 10:ans tabell slutar på 0. I en del böcker kommer fler tabeller redan i tvåan.
• Dubbelt och hälften med större tal: dubbelt så mycket som 35 är 70, och hälften av 50 är 25.
• Division som att dela lika: 20 jordgubbar delas mellan 4 barn, och då får alla 5. Det kallas delningsdivision.
• Division som att göra grupper: 20 jordgubbar läggs i skålar med 5 i varje, och då räcker de till 4 skålar. Det kallas innehållsdivision. I tvåan görs det mest med saker och bilder. Skrivet med siffror blir det första exemplet 20/4 = 5, som läses ”tjugo delat med fyra är lika med fem”, och det andra 20/5 = 4.

Bråk

• Dela en helhet, till exempel en pizza, ett papper eller en chokladkaka, i lika stora delar och namnge dem: en halv (½), en tredjedel (⅓) och en fjärdedel (¼). Är delarna olika stora är det inga fjärdedelar.
• Del av ett antal: hälften av 12 är 6, en tredjedel av 12 är 4 och en fjärdedel av 12 är 3.
• Se att två fjärdedelar är lika mycket som en halv. I en del böcker kommer också tre fjärdedelar: ¾ av 12 är 9.

Klockan och tid

• Repetera hel och halv timme, med den kluriga regeln att 3.30 heter ”halv fyra”.
• Kvart över och kvart i: 3.15 är ”kvart över tre” och 3.45 är ”kvart i fyra”. En kvart är 15 minuter.
• I många böcker kommer sedan minuterna i steg om fem: ”fem över tre” (3.05), ”tjugo över tre” (3.20), ”fem i halv fyra” (3.25), ”fem över halv fyra” (3.35) och ”tio i fyra” (3.50).
• En timme är 60 minuter och ett dygn är 24 timmar. Hur lång tid tar något? Från kvart över tre till kvart i fyra är det 30 minuter.

Pengar

• Mynten 1, 2, 5 och 10 kr och sedlarna 20, 50 och 100 kr.
• Betala samma summa på olika sätt: 20 kr kan vara en tjugolapp, två tiokronor eller en tiokrona och två femkronor. Och 47 kr kan vara 20 + 20 + 5 + 2.
• Lägga ihop priser upp till 100 kr och räkna ut växel i hela kronor. Kostar en glass 25 kr och man betalar med en 50-kronorssedel, får man 25 kr tillbaka.

Pengar nämns inte som ett eget område i kursplanen. De är ett vardagligt sammanhang att räkna i, och de flesta böcker har med dem. Eftersom vi vuxna oftast betalar med kort eller Swish ser många barn sällan mynt och sedlar, så det är värt att plocka fram dem hemma.

Mätning och enheter

• Längd: mäta i centimeter med linjal och i meter med måttband. 1 meter är 100 centimeter.
• Volym: liter och deciliter. 1 liter är 10 dl, och ett mjölkpaket på 1 liter rymmer alltså 10 deciliter. Recept på pannkakor och chokladbollar är bra övning.
• Massa: kilogram och hekto. 1 hg är 100 g och 1 kg är 10 hg. Plockgodis och ost köps ofta per hekto.
• Uppskatta först och mäta sedan, och jämföra och storleksordna mått: vilken flaska rymmer mest? Kursplanen tar också upp äldre måttenheter, och en del böcker visar hur man mätte förr.

Geometri och former

• Symmetri: hitta symmetrilinjer i figurer, bokstäver och saker runt omkring oss, och rita färdigt en spegelbild på rutat papper.
• Figurerna triangel, kvadrat, rektangel, cirkel och sexhörning, och deras sidor och hörn. En sexhörning, som en cell i en vaxkaka, har 6 sidor och 6 hörn.
• Kropparna klot, kon, cylinder, rätblock, kub och pyramid. En kub har 6 sidoytor, 12 kanter och 8 hörn, och varje sidoyta är en kvadrat.
• Beskriva läge och vändningar: till vänster, till höger, ett halvt varv och ett kvarts varv.

Statistik och diagram

• Samla in svar och räkna med streck: fyra streck och ett femte snett över dem blir en grupp om fem. Tre sådana grupper och två streck till är 5, 10, 15, 16, 17.
• Föra in resultatet i en tabell och rita ett stapeldiagram.
• Svara på frågor om diagrammet: Vilken grupp är störst? Hur många är det sammanlagt? Hur många fler valde äpple än banan?

Algebra och samband

• Likhetstecknet betyder att det är lika mycket på båda sidor, så det kan stå en uträkning på varje sida: 8 + 7 = 10 + 5.
• Talet som saknas, med hjälp av sambandet mellan addition och subtraktion: □ + 6 = 15, så rutan är 15 − 6 = 9.
• Talföljder och mönster: 3, 6, 9, 12 … och 50, 45, 40, 35 … Vad är regeln, och vilket tal kommer sedan?
• Skriva och följa stegvisa instruktioner, gärna med pilar på rutat papper, som grund för programmering.

Huvudräkning

Huvudräkning är en stor del av matten i tvåan, och strategierna används sedan i många år. Med hela tiotal räknar man som med ental: 3 + 4 = 7, så 30 + 40 = 70. Att lägga till 9 är att lägga till 10 och ta bort 1: 46 + 9 = 56 − 1 = 55. Dubblor hjälper: 25 + 25 = 50, så 25 + 26 = 51. Fler knep finns i guiden om strategier för huvudräkning.

Mot slutet av tvåan kan många barn…

Det här är ingen kravlista. Barn lär sig i olika takt, och i samma klass kan det skilja nästan ett år i ålder. Men så här brukar det se ut i slutet av åk 2:

• läsa, skriva och ordna tal upp till 100, och ofta en bit förbi
• säga hur mycket varje siffra är värd: i 47 är 4:an värd 40
• räkna fem och fem och tio och tio, framlänges och baklänges
• addera och subtrahera tvåsiffriga tal i huvudet eller med talsortsräkning, till exempel 47 + 38 = 85
• kontrollera en subtraktion med addition
• kunna 2:ans, 5:ans och 10:ans tabell och förklara att 3 · 5 betyder 5 + 5 + 5
• dela lika och göra lika stora grupper med saker
• visa en halv, en tredjedel och en fjärdedel av en form eller ett antal
• läsa av hel och halv timme, kvart över och kvart i på en klocka med visare
• räkna ihop mynt och sedlar och räkna ut enkel växel
• mäta i cm, m, dl och liter och väga i hekto och kilogram
• hitta symmetrilinjer och räkna med streck i en tabell

Viktiga ord i tvåan

Prov och bedömning i tvåan

I tvåan finns inga nationella prov och inga betyg. Läraren följer barnets utveckling i det vanliga arbetet, och en del lärare använder också ett äldre, frivilligt bedömningsstöd i taluppfattning för åk 2 och åk 3. Det är inget du behöver förbereda ditt barn för.

Varje termin har du ett utvecklingssamtal med läraren och ditt barn, och en gång per läsår skriver läraren en individuell utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen i alla ämnen. Behöver ditt barn mer hjälp får det i första hand extra anpassningar i den vanliga undervisningen. De första nationella proven kommer på våren i årskurs 3, och de ger inget betyg. Något nationellt prov på multiplikationstabellen finns inte. Mer läser du i guiden om prov och bedömningar i matte.

Så kan du hjälpa till hemma

• Räkna i hopp. Två och två, fem och fem och tio och tio i trappan, med hopprepet eller på väg till skolan. Gå sedan baklänges. Fler idéer finns i guiden om tabellträning.
• Lek affär med riktiga pengar. Plocka fram mynt och sedlar, sätt priser på några saker hemma och låt ditt barn betala och räkna ut växeln.
• Fråga vad klockan är. Ha en klocka med visare i köket och fråga vid kvartarna och femminuterna: ”Kvart över sju, nu äter vi frukost.” ”Fem i halv åtta går vi.” (7.25.)
• Baka och väg. Recept i deciliter är riktig mätning. Väg plockgodiset i affären eller på köksvågen: hur många hekto blev det?
• Räkna med streck. Sätt ett streck för färgen på varje bil som åker förbi, eller för varje fågel vid fågelbordet, i fem minuter. Vilken färg eller fågel vann, och med hur många?
• Dela upp i tiotal och ental. ”Vad är 34 + 20? Och 34 + 25?” (54 och 59.) Fråga ”Hur tänkte du?” efteråt.
• Leta efter symmetri. Fjärilar, löv, bokstäver, fönster och snöflingor. Vik ett papper, klipp och se vad som händer.

Fler idéer finns i matte i vardagen och så hjälper du ditt barn med matte hemma.

Gratis arbetsblad för årskurs 2

Skriv ut dem och öva hemma eller i klassrummet. Varje arbetsblad har facit på sidan två.

Talföljder upp till 100Årskurs 1, Årskurs 2 · Räkna med steg på 1, 2, 5 och 10Ladda ned PDF

Tiotal och entalÅrskurs 1, Årskurs 2 · Dela upp tvåsiffriga talLadda ned PDF

Hundratal, tiotal och entalÅrskurs 2, Årskurs 3 · Positionssystemet upp till 1 000Ladda ned PDF

Talkamrater till 20Årskurs 1, Årskurs 2 · Två tal som tillsammans blir 20Ladda ned PDF

Plus och minus upp till 20Årskurs 1, Årskurs 2 · Blandade uppgifter med tal upp till 20Ladda ned PDF

2:ans, 5:ans och 10:ans tabellÅrskurs 2, Årskurs 3 · Blandade uppgifter, med extrautmaningar upp till 12Ladda ned PDF

Hur stor del är färgad?Årskurs 2, Årskurs 3 · Halvor, tredjedelar, fjärdedelar och flerLadda ned PDF

Kvart över och kvart iÅrskurs 2 · Läs av klockornaLadda ned PDF

Klockan på 5 minuter närÅrskurs 2, Årskurs 3 · Läs av klockornaLadda ned PDF

Räkna myntÅrskurs 1, Årskurs 2 · Lägg ihop svenska myntLadda ned PDF

Hur mycket får du tillbaka?Årskurs 2, Årskurs 3 · Betala med 20 kr, 50 kr och 100 krLadda ned PDF

FormerÅrskurs 1, Årskurs 2 · Namn, sidor och hörnLadda ned PDF

Läsa av ett stapeldiagramÅrskurs 2, Årskurs 3 · Undersökning: favoritfruktLadda ned PDF

Snabba svar

Läs vidare