Lär dig › Områden › Klockan och tid

Områdesguide

Klockan och tid

Klockan och tid handlar om att läsa av en klocka och säga vad klockan är, både med ord (”kvart över tre”) och med siffror (15.15). Hit hör också att räkna ut hur lång tid något tar, att hitta i almanackan och att veta hur sekunder, minuter, timmar, dygn, veckor, månader och år hänger ihop.

Klockan hör till det knepigaste barnen lär sig i lågstadiet. På urtavlan har samma siffror två olika uppgifter, och tiden räknas i sextiotal i stället för i tiotal som i resten av matten: 60 sekunder är en minut och 60 minuter är en timme. Dessutom spelar språket barnen ett spratt. ”Halv fyra” betyder 3.30 och inte 4.30, och ”fem i halv fyra” är ett ganska omständligt sätt att säga 3.25. Räkna med att det tar några år och mycket övning med en riktig klocka.

Vad barnen lär sig, årskurs för årskurs

Kursplanen i matematik i Lgr22 säger inte när barnen ska kunna klockan. För åk 1–3 nämns mätning av tid bredvid längd, massa och volym, ”med vanliga nutida och äldre måttenheter”. För åk 4–6 handlar det om att jämföra, uppskatta och mäta tid med standardiserade måttenheter och att byta mellan enheter. I förskoleklassen finns tid med bland det barnen ska utforska och beskriva. Hur det fördelas på årskurserna bestämmer skolan, oftast genom läromedlet. Tabellen visar hur det brukar se ut i många matteböcker, och ditt barns bok kan ligga lite före eller efter.

De stora idéerna

1. Två visare, två uppgifter

Den korta visaren är timvisaren och den långa är minutvisaren. Barnen börjar med hel timme: när den långa visaren pekar rakt upp på 12 visar den korta vad klockan är. Pekar den korta på 8 är klockan åtta, och då är det inte långt kvar tills skoldagen börjar.

Timvisaren rör sig hela tiden, långsamt, och pekar exakt på en siffra endast vid hel timme. Medan den långa visaren går ett helt varv, alltså på en timme, flyttar sig den korta från en siffra till nästa. Det blir viktigt redan vid halv timme.

2. ”Halv fyra” är en halvtimme före fyra

När den långa visaren pekar rakt ner på 6 har det gått en halvtimme. På svenska säger vi då ”halv” och nästa timme: klockan 3.30 är ”halv fyra”, eftersom det är halvvägs till fyra. Det förvirrar många barn, för den korta visaren har ju inte kommit fram till 4 än. Därför säger många ”halv tre” i början.

Titta på den korta visaren tillsammans: den står mitt emellan 3 och 4 och är på väg mot 4. En mening som brukar hjälpa är ”halv fyra betyder att det är en halvtimme kvar till fyra”. På engelska och i många andra språk räknar man i stället halvtimmen från timmen som har gått. Har ditt barn ett annat modersmål kan det hjälpa att säga det högt, så att barnet vet att det inte har tänkt fel utan att språken gör olika.

3. Varje siffra är fem minuter

Siffrorna på urtavlan är egentligen till för timmarna. För minuterna räknar barnen i femsteg runt klockan: 1 betyder 5 minuter, 2 betyder 10, 3 betyder 15 och så vidare till 60 vid 12. Därför är 5:ans tabell en så bra förberedelse.

Sedan kommer orden. Står den långa visaren mellan 12 och 4 säger man ”över” den timme som just har gått: 3.05 är ”fem över tre”, 3.15 ”kvart över tre” och 3.20 ”tjugo över tre”. Mellan 8 och 12 säger man ”i” nästa timme: 3.40 är ”tjugo i fyra”, 3.45 ”kvart i fyra” och 3.50 ”tio i fyra”. Runt 6 utgår man från halvtimmen: 3.25 är ”fem i halv fyra” och 3.35 ”fem över halv fyra”. För 3.20 och 3.40 hör man också ”tio i halv fyra” och ”tio över halv fyra”. Båda sätten är rätt. När barnen kan läsa de små strecken mellan siffrorna kommer klockan på minuten: 3.17 är ”sjutton minuter över tre”.

4. Analog, digital och 24-timmarsklockan

En analog klocka har visare, och en digital klocka visar siffror: först timmarna och efter kolonet minuterna. Digitalt räknar man alltid minuterna från den senaste hela timmen. ”Kvart i fyra” är alltså 3.45 och inte 4.45, och ”halv fyra” är 3.30. Låt ditt barn säga tiden på båda sätten: ”3.45, det är kvart i fyra.”

Timvisaren går två varv runt urtavlan på ett dygn. ”Klockan sju” kan därför vara frukostdags eller nästan läggdags, och i vardagen lägger vi till på morgonen, på förmiddagen, på eftermiddagen, på kvällen eller på natten. Samtidigt används 24-timmarsklockan överallt i Sverige: på skolschemat, i tidtabellen för bussen och tåget, i tv-tablån och på mobilen. Den fortsätter att räkna efter 12, från 13 till 23. För tider på eftermiddagen och kvällen lägger man till 12: kvart över tre på eftermiddagen är 15.15 och tjugo över sju på kvällen är 19.20. Åt andra hållet drar man bort 12: 16.45 är kvart i fem. Mitt på dagen är klockan 12.00, och midnatt skrivs 00.00.

En och samma tid finns alltså i tre versioner: 15.30 i tidtabellen, ”femton och trettio” i högtalaren på stationen och ”halv fyra” hemma vid köksbordet. I text skriver vi oftast 15.30 med punkt, medan mobilen och digitala klockor visar 15:30 med kolon. Att alla versionerna betyder samma sak är något barnen behöver lära sig.

5. Räkna med tid: en timme har 60 minuter

Eftersom en timme har 60 minuter och inte 100 kan man inte dra bort tider från varandra som vanliga tal: 16.20 minus 14.45 blir inte 1.75. Det går bättre i hopp: först fram till nästa hela timme, sedan hela timmar och till sist minuterna som är kvar. Barnen känner igen den tomma tallinjen från addition och subtraktion, och här fungerar den på samma sätt. Ett exempel: tåget går 14.45 och är framme 16.20. Hur lång tid tar resan?

Sammanlagt blir det 15 min + 1 h + 20 min = 1 h 35 min. I skolan skiljer man här på två saker: tidpunkten säger när något händer (14.45), och tidsskillnaden säger hur lång tid det tar (1 h 35 min).

6. Almanackan och tidsenheterna

De här sambanden lär sig barnen under låg- och mellanstadiet, och de är bra att kunna utantill:

Lägg märke till ordet dygn: det är alla 24 timmarna, natten inräknad, som på skylten ”öppet dygnet runt”. Ett skottår kommer vart fjärde år, och då har februari 29 dagar i stället för 28. Nästa skottår är 2028. För de andra månaderna finns knogregeln: knyt båda händerna och håll dem bredvid varandra. Räkna månaderna på knogarna och i groparna mellan dem, med januari på första knogen. Juli hamnar på sista knogen på ena handen och augusti på första knogen på den andra. Månaderna på en knoge (januari, mars, maj, juli, augusti, oktober och december) har 31 dagar, och månaderna i groparna har 30, utom februari som är kortare.

I Sverige börjar veckan på måndag, och veckorna har nummer. I de flesta skolor är vecka 44 höstlov, och både skolan och fritids skriver gärna ”v. 44” i stället för ett datum. Datum skrivs ofta med siffror i ordningen år, månad, dag: 2026-10-10 är den 10 oktober 2026.

Att byta enhet är att multiplicera eller dividera: 3 h är 3 · 60 min = 180 min, 3 veckor är 3 · 7 = 21 dagar, 2 år är 24 månader och 2 h 15 min är 2 · 60 + 15 = 135 min. Åt andra hållet är 150 s lika med 2 min 30 s, eftersom 150/60 = 2, rest 30. Vardagens bråk hör också hit: en halvtimme är 30 minuter, en kvart är 15 minuter och tre kvart är 45 minuter.

Vanliga fel att hålla utkik efter

• Visarna blandas ihop: barnet läser den långa visaren som timvisare.
• ”Halv tre” i stället för ”halv fyra”: klockan är 3.30 och barnet säger timmen som just har gått. Eller tvärtom: för ”halv fyra” ställer barnet visarna på 4.30. Fråga: Vart är den korta visaren på väg?
• Nästa timme läses av för tidigt: klockan 2.50 pekar den korta visaren nästan på 3, och många barn läser av 3.50. Kolla tillsammans: Har den korta visaren hunnit fram till siffran än?
• ”I”-tider skrivs fel: ”kvart i fyra” blir 4.45 i stället för 3.45, och ”tio i åtta” blir 8.10 i stället för 7.50.
• Räkna med tid som med decimaltal: 1.50 plus 20 minuter är 2.10 och inte 1.70. Och 1,5 timmar är 1 timme och 30 minuter, inte 1 timme och 50 minuter.
• Dra bort 10 i stället för 12: barnet tror att 15.00 är klockan fem. Det är tre på eftermiddagen, eftersom man drar bort 12.

Klocklekar på fem minuter för hemmet

• Ställ klockan. Du säger en tid (”kvart över sju”) och ditt barn ställer in den på en övningsklocka eller en gammal väggklocka. Sedan byter ni. Svårare: barnet säger den inställda tiden på två sätt, ”7.15, kvart över sju”.
• Hur lång är en minut? Alla blundar och räcker upp handen när de tror att en minut har gått. Vem kom närmast? Prova sedan med 30 sekunder.
• Hur många sovningar kvar? Hur många dagar är det kvar till födelsedagen, till höstlovet eller till julafton? Hur många veckor blir det? I december räknar julkalendern på tv ner tillsammans med er.
• Tidtabellsdetektiven. Vid busshållplatsen eller i reseappen: ”Om vi tar bussen 16.35 och den är framme 17.10, hur lång tid tar resan?” (35 minuter.)
• Schemakoll. Titta på ditt barns skolschema: Hur lång är mattelektionen om den börjar 9.40 och slutar 10.20? (40 minuter.)

Gratis arbetsblad om klockan

Skriv ut dem och öva hemma eller i klassrummet. Varje arbetsblad har facit på sidan två.

Hel och halv timmeÅrskurs 1 · Läs av klockornaLadda ned PDF

Kvart över och kvart iÅrskurs 2 · Läs av klockornaLadda ned PDF

Klockan på 5 minuter närÅrskurs 2, Årskurs 3 · Läs av klockornaLadda ned PDF

Snabba svar

Läs vidare