Lär dig › Årskurser › Årskurs 4

Guide till årskursen

Matte i årskurs 4: vad ditt barn lär sig (10–11 år)

Årskurs 4, eller ”fyran” som barnen säger, är för barn som fyller 10 år det kalenderår läsåret börjar. Läsåret 2026/27 går alltså barn födda 2016 i fyran. Nu börjar mellanstadiet, och för många barn blir det en ny start: ofta får klassen en ny klasslärare, och om lågstadiet låg på en F–3-skola byter en del barn också skola. Matten tar ett tydligt kliv. Talen blir större, decimaltalen kommer in på allvar, och barnen lär sig skriftliga metoder för multiplikation och division.

Vad barnen arbetar med i fyran

I årskurs 3 räknade barnen oftast med tal upp till 1 000 och lärde sig uppställning för addition och subtraktion. I fyran växer talen till 10 000 och längre, med nya talsorter som tusental och tiotusental. Samtidigt fortsätter positionssystemet åt andra hållet, efter decimalkommat: tiondelar och hundradelar. Det är årets stora nyhet, och barnen möter den mest i sådant de känner igen, som priser i kronor och öre och mått som 1,5 l och 2,3 m.

Multiplikationstabellen, som barnen har arbetat med under lågstadiet, behöver nu sitta ordentligt, eftersom den behövs i nästan allt som kommer: talsortsräkning, uppställning i multiplikation och kort division. Under året räknar barnen också ut omkrets och area, lär sig vinkelorden rät, spetsig och trubbig, hittar punkter i ett koordinatsystem och bygger egna program av block. Textuppgifterna blir längre, och barnen får allt oftare förklara hur de har tänkt. Allt detta lägger grunden för årskurs 5 och årskurs 6.

Vad står i kursplanen?

Skolverkets kursplan i matematik i Lgr22 säger inte vad barnen ska lära sig just i fyran. Den anger ett gemensamt innehåll för hela mellanstadiet, åk 4–6. Där står bland annat ”positionssystemet och hur det används för att beskriva hela tal och tal i decimalform”, ”metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas” och ”programmering i visuella programmeringsmiljöer”. Under de tre åren ska barnen också möta negativa tal, procent, enkla ekvationer, vinklar, koordinatsystem och lägesmåtten medelvärde, typvärde och median. Betygskriterierna gäller i slutet av åk 6.

Vad som tas upp i vilken årskurs bestämmer skolan, oftast genom läromedlet, alltså den mattebok klassen använder. Här nedan ser du vad som brukar finnas med i fyran i många läromedel. Om ditt barns bok går i en annan ordning är det skolans plan som gäller. Varje rubrik leder till en längre guide om området.

Tal och positionssystemet

• Läsa, skriva, ordna och jämföra tal med fyra och fem siffror, till exempel 4 768 och 46 085, och använda tecknen < och >: 9 099 < 9 100.
• Veta vad varje siffra är värd: i 4 768 betyder 4:an 4 tusental, 7:an 7 hundratal, 6:an 6 tiotal och 8:an 8 ental. Alltså är 4 768 = 4 000 + 700 + 60 + 8.
• Räkna ut vad som är 10, 100 eller 1 000 mer eller mindre än ett tal: 1 000 mer än 4 768 är 5 768, och 100 mindre är 4 668.
• Avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental: 4 768 blir 4 770, 4 800 respektive 5 000. Om nästa siffra är 5 eller större avrundar man uppåt.
• I en del böcker dyker negativa tal upp redan nu, på termometern: −3 °C är tre grader kallt. De flesta läromedel arbetar mer med dem i femman.
• Kursplanen nämner också talsystem som har använts i olika kulturer genom historien, så romerska siffror kan förekomma: XLVII är 40 + 7 = 47.

Addition och subtraktion

• Uppställning med minnessiffra och växling, nu med större tal: 2 475 + 1 388 = 3 863.
• Växling över nollor, som många tycker är knepig: i 5 000 − 1 236 = 3 764 måste barnet växla i flera steg. Ett tusental blir tio hundratal, ett av dem blir tio tiotal och ett av dem tio ental.
• Överslagsräkning före uträkningen: 2 475 + 1 388 är ungefär 2 500 + 1 400 = 3 900. Ligger svaret långt därifrån har något gått fel.
• Kontrollera subtraktion med addition: 3 764 + 1 236 = 5 000.
• Textuppgifter i flera steg, där barnet själv väljer räknesätt.

Multiplikation och division

• Hela multiplikationstabellen, från 1:ans till 10:ans tabell, säkert och huller om buller, och divisionerna som hör till: 7 · 8 = 56, så 56/8 = 7 och 56/7 = 8.
• Multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000: 36 · 10 = 360, 36 · 100 = 3 600 och 4 500/100 = 45. Siffrorna flyttas ett steg åt vänster för varje nolla när man multiplicerar, och åt höger när man dividerar.
• Byta ordning för att räkna smartare: 2 · 6 · 5 = 2 · 5 · 6 = 10 · 6 = 60.
• Talsortsräkning, där talet delas upp i talsorter: 3 · 123 = 300 + 60 + 9 = 369, och 6 · 47 = 240 + 42 = 282.
• Uppställning med en ensiffrig faktor: 7 · 294 = 2 058. ”7 gånger 4 är 28. Jag skriver 8 och sätter 2 som minnessiffra. 7 gånger 9 är 63, plus 2 är 65. Jag skriver 5 och sätter 6 som minnessiffra. 7 gånger 2 är 14, plus 6 är 20.”
• Kort division med minnessiffra, med och utan rest.

I svenska skolor skrivs en division oftast som ett bråk: talet som ska delas står ovanför bråkstrecket och talet man delar med under. I kort division räknar man från vänster, en siffra i taget, och det som blir över skrivs som en liten minnessiffra framför nästa siffra. För 795/3 låter det så här: ”7 delat med 3 är 2, och 1 blir över. Ettan skriver jag framför 9:an. 19 delat med 3 är 6, och 1 blir över. Den skriver jag framför 5:an. 15 delat med 3 är 5.” Svaret blir 265.

Går det inte jämnt ut blir det en rest. 857/4 = 214, rest 1, och kontrollen blir 4 · 214 + 1 = 856 + 1 = 857. I textuppgifter får barnen fundera på vad resten betyder. Om 30 elever ska åka till simhallen i bilar där 4 barn får plats i varje blir 30/4 = 7, rest 2. Då behövs 8 bilar, annars får två elever stanna kvar. En sak till om tecknen: i matteboken står oftast · för gånger, medan du ser tecknet × i Beequation Kids. De betyder samma sak.

Bråk

• Jämföra och ordna bråk. Med samma nämnare jämför man täljarna: ⅖ < ⅘. Med samma täljare är det tvärtom: ¼ < ⅓, eftersom en pizza i fyra bitar ger mindre bitar än en pizza i tre.
• Se med bilder att olika bråk kan vara lika mycket värda: ½ = ²⁄₄ = ⁴⁄₈.
• Bråk större än 1 och blandad form: ⁵⁄₂ är fem halvor, alltså 2 ½.
• Del av antal, också med större tal: ¾ av 20 = 15, eftersom en fjärdedel av 20 är 5 och tre fjärdedelar är 3 · 5.
• Tiondelar och hundradelar som bråk och som decimaltal: ³⁄₁₀ = 0,3 och ⁷⁄₁₀₀ = 0,07.

Decimaltal

• Läsa och skriva tiondelar och hundradelar: 0,3 är tre tiondelar och 0,07 är sju hundradelar. I 2,45 finns 2 ental, 4 tiondelar och 5 hundradelar. Kommat kallas decimaltecken.
• Jämföra och ordna decimaltal: 0,5 är större än 0,45, eftersom 5 tiondelar är mer än 4 tiondelar. Här tänker många barn fel och tror att 45 är mer än 5.
• Avrunda till närmaste heltal: 3,6 blir 4 och 3,4 blir 3.
• Multiplicera och dividera med 10 och 100, nu också med decimaltal: 35/10 = 3,5, 35/100 = 0,35 och 2,5 · 10 = 25.
• Veta att ½ = 0,5, ¼ = 0,25 och ¾ = 0,75. Procent brukar komma i femman, men en del böcker visar redan nu att 50 % är hälften.

Pengar

• Kronor och öre som decimaltal: 100 öre är 1 krona, och 19,90 kr är 19 kronor och 90 öre. På prislappar står det ibland 19:90, och 25:- betyder jämnt 25 kronor.
• Lägga ihop och dra ifrån priser med öre: 19,90 kr + 24,50 kr = 44,40 kr.
• Avrunda till hela kronor. Det finns inga öremynt, så betalar man kontant avrundas summan: 44,40 kr blir 44 kr. Med kort eller Swish betalar man på öret.
• Växel och sparande: betalar du 44 kr med en hundralapp får du 56 kr tillbaka. Sparar du 35 kr i veckan har du 280 kr efter 8 veckor.

Mätning och enheter

• Enhetsbyten, också med decimaltal: 1,5 m = 150 cm, 3 km = 3 000 m, 1 mil = 10 km, 1 kg = 10 hg = 1 000 g och 1 l = 10 dl.
• Omkrets, sträckan runt en figur: en rektangel som är 6 cm lång och 4 cm bred har omkretsen 6 + 4 + 6 + 4 = 20 cm.
• Area, hur stor yta figuren täcker. Barnen börjar oftast med att räkna rutor: samma rektangel täcker 24 rutor som är 1 cm på varje sida, alltså 24 cm². Efter ett tag ser de att det går fortare att räkna 6 · 4.
• Uppskatta först och mät sedan: hur lång är bänken, hur mycket väger väskan, hur många dl rymmer muggen?

Klockan och tid

• Läsa av både visarklockor och digitala klockor och växla mellan dem: kvart i fyra på eftermiddagen är 15.45, och halv fyra är 15.30, inte 16.30.
• Tidsskillnader: om fotbollsträningen börjar 17.15 och slutar 18.30 håller den på i 1 timme och 15 minuter. Ett tåg som går 9.45 och kommer fram 13.20 är 3 timmar och 35 minuter på väg.
• Byta mellan enheter: 1 timme är 60 minuter, 1 minut är 60 sekunder, 1 dygn är 24 timmar och ett år har 365 dagar, eller 366 under ett skottår. En och en halv timme är 90 minuter.

Geometri och former

• Vinklar: rät vinkel (som hörnet på ett papper), spetsig vinkel (mindre än en rät) och trubbig vinkel (större än en rät men mindre än en rak vinkel, alltså en rak linje). Att mäta vinklar i grader med gradskiva brukar komma i femman.
• Sortera trianglar och fyrhörningar efter deras egenskaper: kvadrat, rektangel, romb, parallellogram och parallelltrapets.
• Parallella linjer, som aldrig möts, och vinkelräta linjer, som möts i en rät vinkel.
• Symmetri: hitta symmetrilinjer i figurer och rita klart en symmetrisk bild.
• Koordinatsystem: punkten (3, 5) hittar du genom att gå 3 steg åt höger längs x-axeln och sedan 5 steg uppåt.

Statistik och diagram

• Läsa av och göra tabeller, stapeldiagram och linjediagram, till exempel hur temperaturen ändras under en dag, och välja ett diagram som passar.
• Medelvärde: Ali läser 12, 15, 9 och 16 sidor fyra kvällar i rad. Det blir 52 sidor, och 52/4 = 13, så i medeltal läser han 13 sidor per kväll. Typvärde och median kommer oftast i femman.
• Chans och risk: vad är mest troligt, minst troligt eller lika troligt? Det är lika stor chans att få krona som klave.

Algebra och samband

• Uttryck med en bokstav: vad blir a + 5 om a = 3? (8.) Och likheter med ett obekant tal: 4 · □ = 28, där □ är 7.
• Talföljder med regler som ska förklaras: 4, 7, 10, 13 … ökar med 3, så nästa tal är 16. Det tionde talet är 31, eftersom man har lagt till 3 nio gånger: 4 + 27 = 31.
• Proportionella samband i tabeller: kostar en glass 25 kr kostar tre glassar 75 kr och sex glassar 150 kr.
• Programmering i en visuell programmeringsmiljö, där man bygger program av block. Med en loop, ”upprepa 4 gånger: gå framåt, sväng höger”, ritar figuren en kvadrat på skärmen.

I slutet av fyran kan många barn…

Det här är ingen kravlista. Barn lär sig i olika takt, och i samma klass kan det skilja nästan ett år i ålder. Men så här brukar det se ut i slutet av åk 4:

• läsa, skriva och avrunda tal upp till 10 000 och längre
• addera och subtrahera med uppställning, också när de måste växla över nollor
• hela multiplikationstabellen och divisionerna som hör till, huller om buller
• multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000
• räkna 7 · 294 med uppställning och 795/3 med kort division
• jämföra bråk och skriva bråk större än 1 i blandad form
• läsa och jämföra decimaltal med tiondelar och hundradelar, och räkna med kronor och öre
• byta mellan vanliga enheter, som m och cm eller l och dl
• räkna ut omkretsen av en rektangel och arean genom att räkna rutor
• räkna ut hur lång tid något tar, också över flera timmar
• känna igen räta, spetsiga och trubbiga vinklar och hitta punkter i ett koordinatsystem
• räkna ut medelvärdet av några tal

Viktiga ord i fyran

Prov och bedömning i fyran

I fyran finns inga nationella prov och inga betyg. Läraren följer hur det går genom arbetet på lektionerna och ofta med små diagnoser eller test efter ett kapitel i matteboken. De är till för att visa vad barnet behöver öva mer på, inte för att jämföras.

Varje termin har du ett utvecklingssamtal med läraren och ditt barn, och en gång per läsår skriver läraren en individuell utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen om hur barnet utvecklas i alla ämnen. Behöver ditt barn mer hjälp ska det i första hand få extra anpassningar i den vanliga undervisningen. Behöver det fler utmaningar kan du också ta upp det på samtalet.

Nästa nationella prov i matte kommer i årskurs 6, och samma år får barnen sina första betyg. Det är två år dit, och det bästa sättet att förbereda sig är en stadig grund i fyran och femman. Mer om det här läser du i guiden om prov och bedömningar i matte.

Så kan du hjälpa till hemma

• Lite tabellträning, ofta. Fem minuter på väg till skolan ger mer än en timme på söndagen. Fråga huller om buller, ”sju gånger åtta?”, och baklänges, ”56 delat med 8?”. Lägg tiden på de tabeller som fortfarande känns svåra. Fler idéer finns i guiden om att öva multiplikationstabellen.
• Kvitton och prislappar. Låt barnet räkna ut ungefär vad varorna kostar innan ni kommer till kassan, och jämför med kvittot. Vad blir 19,90 kr och 24,50 kr tillsammans, och vad skulle det bli kontant? (44,40 kr, och kontant 44 kr.)
• Baka med decimaler. Står det 1,5 dl socker i receptet och ni bakar dubbel sats blir det 3 dl. Hur många dl är en halv liter? (5 dl.)
• Mät hemma. Mät omkretsen på en matta eller ett bord, först med ögonen och sedan med måttband. Räkna kakelplattorna på en vägg för att se hur area fungerar.
• Tidtabeller. Bussen går 8.47 och är framme 9.15. Hur lång tid tar resan? (28 minuter.)
• Väderappen. Titta på temperaturkurvan för dagen. Hur mycket varmare är 4 °C än −2 °C? (6 grader.)
• Spela sänka skepp. Det är koordinatsystem i förklädnad.

Fråga gärna ”Hur tänkte du?” när barnet har räknat, både när svaret är rätt och när det är fel. Fler idéer finns i matte i vardagen och så hjälper du ditt barn med matten hemma.

Gratis arbetsblad för årskurs 4

Skriv ut dem och öva hemma eller i klassrummet. Varje arbetsblad har facit på sidan två.

Avrunda talÅrskurs 3, Årskurs 4 · Till närmaste tiotal, hundratal och tusentalLadda ned PDF

Addition med uppställningÅrskurs 3, Årskurs 4 · Tresiffriga tal, med minnessiffraLadda ned PDF

Subtraktion med uppställningÅrskurs 3, Årskurs 4 · Tresiffriga tal, med växlingLadda ned PDF

3:ans, 4:ans och 8:ans tabellÅrskurs 3, Årskurs 4 · Blandade uppgifter, med extrautmaningar upp till 12Ladda ned PDF

Division med tabellernaÅrskurs 3, Årskurs 4 · Använd multiplikationstabellen när du dividerarLadda ned PDF

Multiplikation med uppställningÅrskurs 4, Årskurs 5 · Tresiffriga tal gånger ensiffrigaLadda ned PDF

Bråkdel av ett antalÅrskurs 3, Årskurs 4 · Till exempel ½ av 12 och ¾ av 20Ladda ned PDF

Tiondelar och hundradelarÅrskurs 4, Årskurs 5 · Skriv bråk som decimaltalLadda ned PDF

Omkrets och areaÅrskurs 4, Årskurs 5 · Rektanglar på rutat papperLadda ned PDF

Vilket tal fattas?Årskurs 3, Årskurs 4, Årskurs 5 · Hitta talet i rutanLadda ned PDF

Snabba svar

Läs vidare