Lär dig › Matteord från A till Ö

Ordlista

Matteord från A till Ö

Skolmatten har sina egna ord, och en del av dem har ändrats sedan du själv gick i skolan. I dag säger barnen att de växlar, inte lånar, när de ställer upp en subtraktion, och de pratar om tiokamrater, talsortsräkning och tiotalsövergång. Den här ordlistan förklarar de ord som ditt barn möter från förskoleklass till årskurs 6, vart och ett med ett exempel som ni kan prova tillsammans.

Inom parentes står den årskurs där de flesta barn brukar möta ordet första gången. Kursplanen i matematik i Lgr22 anger innehållet för årskurs 1–3 och för årskurs 4–6 tillsammans, inte år för år. Det är skolan, ofta genom läromedlet, som bestämmer i vilken årskurs något tas upp, så årskurserna här visar hur det brukar se ut i många matteböcker. I ditt barns skola kan ett ord dyka upp lite tidigare eller lite senare. Vad varje årskurs brukar innehålla hittar du under årskurserna.

Som i skolböckerna skriver vi gånger med en punkt (3 · 4 = 12) och delat med som ett bråk eller med snedstreck (12/3 = 4). I appen Beequation Kids ser du tecknet × i stället för punkten.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Å Ä Ö

A

Addition

Att lägga ihop tal eller saker för att se hur många det blir sammanlagt. Tecknet är +, som läses ”plus”. Talen som läggs ihop kallas termer och svaret kallas summa. Exempel: 4 äpplen och 3 äpplen till blir 7 äpplen: 4 + 3 = 7. (I lek i förskoleklass; med tecknet + i åk 1.) Mer om addition och subtraktion.

Algoritm

En följd av steg som alltid görs i samma ordning. Lärare kallar ofta de skriftliga räknemetoderna, som uppställning, för algoritmer. I programmering är en algoritm en serie instruktioner som en dator eller en robot följer steg för steg. Exempel: i en uppställning i addition räknar man alltid entalen först, sedan tiotalen och sist hundratalen. (Om räknemetoder i alla årskurser; om programmering framför allt i mellanstadiet.)

Analog klocka

En klocka med visare som går runt en urtavla. Den korta visaren, timvisaren, visar timmen och den långa, minutvisaren, visar minuterna. Exempel: när timvisaren pekar på 3 och minutvisaren rakt upp på 12 är klockan tre. (Hel och halv timme i åk 1; ordet ”analog” brukar komma i åk 2–3.) Mer om klockan och tid.

Antal och ordningstal

Ett tal kan säga hur många något är, ett antal, eller vilken plats något har i en ordning, ett ordningstal. Ordningstalen skrivs 1:a, 2:a, 3:e, 4:e och så vidare. Exempel: ”Vi är 5 barn i kön” är ett antal; ”jag står 3:e i kön” är ett ordningstal. (Förskoleklass; läroplanen talar om tal som anger ”antal och ordning”.)

Area

Hur stor yta en platt figur täcker. Area mäts i rutor, till exempel kvadratcentimeter (cm²). Exempel: en rektangel som är 5 cm lång och 3 cm bred täcker 15 rutor som är 1 cm långa och 1 cm breda, så arean är 5 · 3 = 15 cm². En triangel med basen 6 cm och höjden 4 cm har arean 6 · 4/2 = 12 cm². (Rutor och rektanglar i åk 4; trianglar i åk 6.) Mer om mätning och enheter.

Avrunda

Att byta ett tal mot ett närliggande, runt tal, oftast till närmaste tiotal, hundratal eller heltal. Är siffran som avgör 5 eller större avrundar man uppåt. Tecknet ≈ betyder ”ungefär lika med”. Exempel: 47 avrundat till närmaste tiotal är 50 (47 ≈ 50), 1 250 avrundat till närmaste hundratal är 1 300 och 3,6 avrundat till heltal är 4. (Åk 3–4.) Se också överslagsräkning.

B

Blandad form

Ett tal som skrivs som ett heltal och ett bråk tillsammans. Exempel: 2 ½, ”två och en halv”, är skrivet i blandad form. Det är samma tal som ⁵⁄₂, eftersom 2 hela är 4 halvor och en halv till blir 5 halvor. (Åk 4.) Mer om bråk.

Bråk

En del av en helhet som har delats i lika stora delar, eller en del av ett antal. Ett bråk skrivs med täljaren överst och nämnaren underst. I kursplanen heter det ”tal i bråkform”. Exempel: dela en pizza i 4 lika stora bitar, så är en bit ¼, en fjärdedel, av pizzan. Och ¼ av 12 kanelbullar är 3 bullar. (Halvor i förskoleklass och åk 1; halvor, tredjedelar och fjärdedelar i åk 2.) Mer om bråk.

Bråk större än 1

Ett bråk där täljaren är lika stor som eller större än nämnaren, så att det är värt 1 eller mer. Förr kallades det ”oäkta bråk”. Exempel: ⁷⁄₄ är ett bråk större än 1. Det är samma tal som 1 ¾ i blandad form, eftersom 4 fjärdedelar är en hel och 3 fjärdedelar blir över. (Åk 4–5.)

Bråkstreck

Strecket mellan täljaren och nämnaren i ett bråk. I svenska skolböcker används bråkstrecket också för division: talet som ska delas står över strecket och talet man delar med står under. I löpande text skrivs det som ett snedstreck. Exempel: 12/3 = 4 läses ”tolv delat med tre är lika med fyra”, och ¾ läses ”tre fjärdedelar”. (Åk 2–3.)

C

Centimeter (cm)

En enhet för längd. 100 centimeter är 1 meter. Exempel: en nagel är ungefär 1 cm bred, och en vanlig linjal är ofta 30 cm lång. (Åk 1.) Mer om mätning och enheter.

Cirkel

En rund figur där kanten överallt ligger lika långt från mittpunkten, som kallas medelpunkt. Exempel: en tallrik eller ett mynt sett ovanifrån. Se också radie och diameter. (Förskoleklass; radie och diameter i mellanstadiet.) Mer om geometri och former.

Cirkeldiagram

Ett diagram där en cirkel delas i bitar, som en tårta, för att visa hur en helhet fördelas. Exempel: om halva cirkeln är märkt ”går till fots” betyder det att halva klassen går till fots till skolan. (Brukar komma i åk 5–6.) Mer om statistik och diagram.

Cylinder

En kropp med två platta, runda ytor som binds ihop av en böjd yta. Cylinder är en av de kroppar som kursplanen för åk 1–3 nämner med namn. Exempel: en konservburk eller en toarulle. (Åk 1–3.) Mer om geometri och former.

D

Deciliter (dl)

En enhet för volym. 10 deciliter är 1 liter. Svenska barn möter dl tidigt, eftersom de flesta recept mäter mjölk och mjöl i deciliter. Exempel: ett vanligt dricksglas rymmer ungefär 2 dl, och 5 sådana glas blir ungefär 1 liter. (Åk 2.) Mer om mätning och enheter.

Decimaltal

Ett tal med decimaltecken, alltså komma. Siffrorna efter kommat är tiondelar, hundradelar och så vidare. I kursplanen heter det ”tal i decimalform”. Exempel: 3,7 betyder 3 ental och 7 tiondelar, och 24,50 kr är 24 kronor och 50 öre. (Åk 4.) Mer om decimaltal och procent.

Decimaltecken

Tecknet som skiljer heltalet från decimalerna. I Sverige är det ett komma, och man läser ”komma”. På miniräknare, i en del datorprogram och i engelska texter står det ofta en punkt i stället. Exempel: 2,5 läses ”två komma fem” och betyder två och en halv. Tusental skiljs inte med komma utan med ett mellanrum: 4 328. (Åk 4.)

Delare

Ett heltal som går jämnt upp i ett annat tal, utan rest. Kallas också faktor. Exempel: delarna till 12 är 1, 2, 3, 4, 6 och 12, eftersom 12 går att dela med vart och ett av dem utan att något blir över. (Brukar komma i mellanstadiet.) Se också primtal.

Del–helhet

En bild som visar hur en helhet kan delas i två delar. Den ritas ofta som tre cirklar eller rutor: helheten i den ena och delarna i de andra två. Läroplanen för förskoleklassen talar om ”del av helhet och del av antal”. Böckerna kallar bilden lite olika saker. Exempel: 10 i helheten och 6 och 4 i delarna visar att 6 + 4 = 10, 10 − 6 = 4 och 10 − 4 = 6. (Förskoleklass och åk 1.) Mer om addition och subtraktion.

Delningsdivision och innehållsdivision

Två sätt att tänka om division. I delningsdivision delar man lika: hur många får var och en? I innehållsdivision gör man grupper: hur många grupper blir det? Båda ger samma svar. Exempel: 12/3 = 4. Dela 12 godisbitar lika mellan 3 barn, så får var och en 4 (delning). Lägg 12 godisbitar i påsar med 3 i varje, så blir det 4 påsar (innehåll). (Åk 2.) Mer om multiplikation och division.

Diameter

En rak sträcka från kant till kant genom en cirkels medelpunkt. Diametern är dubbelt så lång som radien. Exempel: en cirkel med radien 5 cm har diametern 10 cm, och ett 5-kronorsmynt har diametern 23,75 mm. (Mellanstadiet.)

Differens

Svaret i en subtraktion: hur mycket större eller mindre ett tal är än ett annat. Till vardags säger vi skillnad. Man kan räkna ut den genom att ta bort, eller genom att räkna upp från det mindre talet. Exempel: differensen mellan 12 och 9 är 3. Antingen 12 − 9 = 3, eller räkna upp från 9: 10, 11, 12, alltså 3 steg. (Skillnad i åk 1; ordet differens brukar komma i åk 2–3.)

Digital klocka och 24-timmarstid

En digital klocka visar tiden med siffror i stället för visare. I Sverige används 24-timmarstid överallt, i skolschemat, på tåget och i mobilen: klockan går från 00.00 vid midnatt till 23.59. Exempel: 15.30 är halv fyra på eftermiddagen (från klockan 13 och framåt drar du bort 12 från timmen), och 08.45 är kvart i nio på morgonen. (Brukar komma i åk 2–3.) Mer om klockan och tid.

Division

Att dela upp ett antal i lika stora delar eller i lika stora grupper. I skolboken skrivs division oftast som ett bråk, med ett bråkstreck, och i löpande text med snedstreck. Tecknet ÷ används inte i svenska skolor. Exempel: 12/3 = 4, ”tolv delat med tre är fyra”. Svaret kallas kvot. (Dela lika i lek från förskoleklass; skrivet med tecken från åk 2.) Mer om multiplikation och division.

Dubbelt och hälften

Dubbelt är två gånger så mycket, samma sak som att multiplicera med 2. Hälften får man när man delar något i två lika stora delar, samma sak som att dela med 2. Kursplanen för åk 1–3 nämner just ”dubbelt och hälften”. Exempel: dubbelt så mycket som 7 är 14, och hälften av 14 är 7. (Förskoleklass och åk 1.) Mer om huvudräkning.

Dygn

Ett dygn är 24 timmar, en natt och en dag tillsammans. En timme är 60 minuter och en minut är 60 sekunder. Exempel: om du sover från 20.00 till 07.00 sover du 11 av dygnets 24 timmar. (Dag och natt i förskoleklass; timmar och minuter i åk 2–3.) Mer om klockan och tid.

E

Ekvation

En likhet med ett obekant tal som ska tas reda på. Det obekanta talet skrivs ofta med en bokstav, till exempel x. Exempel: i x + 15 = 40 är x = 25, eftersom 25 + 15 = 40. (Tomma rutor och luckor redan i lågstadiet; ordet ”ekvation” och bokstäver i åk 5–6.) Mer om algebra och samband.

Enhet

Det mått man mäter i, som centimeter, kilogram eller liter. Kursplanen för åk 1–3 tar upp både ”nutida och äldre måttenheter”. Exempel: i ”bordet är 120 cm långt” är enheten centimeter. (Åk 1–3.) Mer om mätning och enheter.

Enhetsbyte

Att skriva samma mått med en annan enhet, utan att storleken ändras. Exempel: 2,5 kg = 2 500 g, 3 m = 300 cm och 25 mil = 250 km. (Åk 4 och framåt; kursplanen för åk 4–6 nämner ”enhetsbyten”.) Mer om mätning och enheter.

Ental

Talsorten längst till höger i ett heltal: det som är mindre än ett tiotal. Exempel: 46 är 4 tiotal och 6 ental. (Åk 1.) Mer om tal och positionssystemet.

F

Faktor

Talen som multipliceras med varandra kallas faktorer. Ordet används också om ett tal som går jämnt upp i ett annat (se delare). Exempel: i 3 · 4 = 12 är 3 och 4 faktorer och 12 är produkten. (Åk 2–3.) Mer om multiplikation och division.

Fem i halv och fem över halv

Klockord för fem minuter före och fem minuter efter halv. Kom ihåg att ”halv fyra” betyder 3.30, alltså halvvägs till fyra. Exempel: fem i halv fyra är 3.25 och fem över halv fyra är 3.35. På samma sätt är tio i halv fyra 3.20. (Brukar komma i åk 2–3.) Mer om klockan och tid.

Figur och kropp

I skolan kallas platta, tvådimensionella former för figurer, och tredimensionella former, som man kan hålla i handen, för kroppar. Exempel: cirkel, triangel, kvadrat och rektangel är figurer; klot, kon, cylinder, kub och rätblock är kroppar. (Figurer från förskoleklass; kroppar i åk 1–3.) Mer om geometri och former.

Fjärdedel

En av fyra lika stora delar, skrivs ¼. I vardagen säger man också ”en kvart”, som i en kvarts timme, 15 minuter. Exempel: en fjärdedel av 12 är 3, och tre fjärdedelar av 12 är 9. (Åk 2.) Mer om bråk.

Fler, färre och lika många

Ord för att jämföra två antal. Man kan para ihop sakerna en och en och se i vilken grupp det blir saker över. Exempel: med 5 koppar och 3 fat är det fler koppar än fat och färre fat än koppar, och 2 koppar blir utan fat. Med 4 koppar och 4 fat är de lika många. (Förskoleklass.) Mer om tal och positionssystemet.

Frekvenstabell

En tabell som visar hur ofta något förekommer. Man räknar ofta med streck: ett streck för varje sak, och det femte strecket dras snett över de fyra första så att det blir en femgrupp. Exempel: två femgrupper och 3 streck till är 13. (Streck och enkla tabeller i åk 2–3.) Mer om statistik och diagram.

Fånga matematiken

Ett bedömningsstöd i taluppfattning som alla skolor ska använda i åk 1. Läraren ger barnen uppgifter och samtalar med dem för att se hur de tänker om tal, och för att tidigt upptäcka vem som behöver stöd. Det är inget prov och ger inga betyg. (Åk 1; en ny version gäller från hösten 2026.) Prov och bedömningar i matte.

Förkorta

Att skriva ett bråk med mindre tal genom att dela täljaren och nämnaren med samma tal. Bråket är fortfarande lika mycket värt. Exempel: ⁶⁄₈ förkortat med 2 blir ¾, och ¹²⁄₁₆ förkortat med 4 blir också ¾. (Åk 5.) Mer om bråk.

Förlänga

Att multiplicera täljaren och nämnaren i ett bråk med samma tal. Delarna blir fler och mindre, men bråket är lika mycket värt. Exempel: ⅔ förlängt med 2 blir ⁴⁄₆. Förlängning hjälper när man jämför bråk: ½ blir ⁵⁄₁₀ och ⅗ blir ⁶⁄₁₀, så ⅗ är störst. (Åk 5.) Mer om bråk.

G

Grad (°)

Enheten för vinklar. Ett helt varv är 360°. Samma tecken används för temperatur i grader Celsius (°C). Exempel: en rät vinkel är 90°, ett halvt varv är 180°, och klockan tre bildar visarna en vinkel på 90°. (Vinklar i grader i åk 4–5; temperatur tidigare.) Mer om geometri och former.

Gradskiva

Ett verktyg, oftast en genomskinlig halvcirkel, för att mäta och rita vinklar i grader. Exempel: lägg gradskivans mittpunkt i vinkelns spets och nollinjen längs det ena vinkelbenet. Läs sedan av var det andra vinkelbenet korsar skalan, och räkna från den nolla du började på. (Åk 5.)

Gram (g)

En liten enhet för massa. 1 000 gram är 1 kilogram. Exempel: ett gem väger ungefär 1 g. (Åk 2–3.) Mer om mätning och enheter.

Grannar

Talets grannar är talet före och talet efter, alltså ett mindre och ett mer. Exempel: grannarna till 7 är 6 och 8, och grannarna till 40 är 39 och 41. (Förskoleklass och åk 1.) Mer om tal och positionssystemet.

Gångertabellen

Barnens vanliga ord för multiplikationstabellen. Exempel: ”I dag övar vi sjuans gångertabell.” (Åk 2–4.) Öva multiplikationstabellen.

H

Halv

En av två lika stora delar, skrivs ½ och läses ”en halv”. Två halvor är en hel. Exempel: skär ett äpple i två lika stora delar, så är varje del en halv. Hälften av 10 är 5. (Förskoleklass och åk 1.) Se också dubbelt och hälften och hel och halv timme.

Hektogram (hg)

En enhet för massa: 1 hg är 100 g, och 10 hg är 1 kg. I vardagen säger man ”hekto”, och det är ett vanligt ord i affären, för plockgodis, ost och köttfärs. Exempel: kostar plockgodiset 13 kr per hekto, kostar 2 hg 26 kr. Ett halvt kilo är 5 hg. (Åk 2.) Mer om mätning och enheter.

Hel och halv timme

De första klockorden. Vid hel timme pekar minutvisaren rakt upp mot 12. Vid halv pekar den rakt ner mot 6, och då säger vi halv nästa timme. Exempel: klockan fyra är 4.00, men halv fyra är 3.30, inte 4.30. Det blandar många barn ihop, så öva gärna med en riktig klocka. (Åk 1.) Mer om klockan och tid.

Hexagon (sexhörning)

En figur med 6 raka sidor och 6 hörn. I en regelbunden hexagon är alla sidor lika långa och alla vinklar 120°. Exempel: varje cell i en vaxkaka är en hexagon, och biet Indie har också formen av en hexagon. (Brukar komma i lågstadiet.) Mer om geometri och former.

Hitta matematiken

Ett kartläggningsmaterial i taluppfattning som alla skolor ska använda i förskoleklass. Läraren samtalar med barnen och ger dem små uppgifter för att se vad de redan kan om tal, och för att tidigt upptäcka vem som behöver stöd. Det är inget prov, och barnen får inga poäng. (Förskoleklass; en ny version gäller från hösten 2026.) Prov och bedömningar i matte.

Hundradel

En av 100 lika stora delar av en helhet, skrivs 0,01 eller ¹⁄₁₀₀. Exempel: 1 öre är en hundradel av en krona, och 0,07 är 7 hundradelar. (Åk 4.) Mer om decimaltal och procent.

Hundraruta

En tavla med 10 rader där talen 1 till 100 står i ordning (i en del böcker 0 till 99). Kallas också hundratavla. Den hjälper barnen att se mönster: en rad ner är 10 mer och en rad upp är 10 mindre. Exempel: från 34 går du en rad ner till 44, och en rad till ner till 54. (Åk 1–2.) Mer om tal och positionssystemet.

Hundratal

En grupp med 100, samma sak som 10 tiotal. Exempel: 352 är 3 hundratal, 5 tiotal och 2 ental. (Åk 2.) Mer om tal och positionssystemet.

Huvudräkning

Att räkna i huvudet, ibland med några korta anteckningar, med hjälp av sådant man kan utantill och smarta strategier. Exempel: 99 + 47: lägg till 100, så får du 147, och ta sedan bort 1, så blir det 146. (Alla årskurser.) Mer om huvudräkning, eller prova de här strategierna för huvudräkning.

Hörn

Platsen där två sidor i en figur, eller flera kanter i en kropp, möts. Exempel: en triangel har 3 hörn och en kub har 8. (Hörn på figurer i förskoleklass och åk 1; hörn på kroppar i åk 2–3.) Mer om geometri och former.

I

Innehållsdivision

Division där man tar reda på hur många grupper det blir. Exempel: 20 kanelbullar läggs i påsar med 5 i varje: 20/5 = 4 påsar. Se delningsdivision och innehållsdivision. (Åk 2.)

J

Jämna tal

Heltal som går att dela i två lika stora grupper utan att något blir över. Jämna tal slutar på 0, 2, 4, 6 eller 8. Exempel: 34 är jämnt, eftersom 34 = 17 + 17. (Åk 1.) Se också udda tal.

K

Kant

Linjen där två sidoytor på en kropp möts. Exempel: en kub har 12 kanter. (Åk 2–3.) Mer om geometri och former.

Kilogram (kg)

En enhet för massa: 1 kg är 1 000 g. I vardagen säger man ”kilo”. Exempel: en liter mjölk väger ungefär 1 kg. (Åk 2.) Mer om mätning och enheter.

Kilometer (km)

En enhet för längd: 1 km är 1 000 m, och 10 km är 1 mil. Exempel: de flesta vuxna går 1 km på ungefär 10 till 15 minuter. (Åk 3–4.)

Klot

En helt rund kropp, som en boll. Den har en enda böjd yta och inga kanter eller hörn. Exempel: en fotboll eller en kula. (Åk 1–3; klot är en av kropparna som kursplanen nämner med namn.)

Kombinatorik

Att räkna ut på hur många olika sätt saker kan kombineras eller ordnas. Kursplanen för åk 4–6 talar om ”enkel kombinatorik i konkreta situationer”. Exempel: med 3 tröjor och 2 par byxor kan du klä dig på 3 · 2 = 6 olika sätt. (Åk 5.) Mer om statistik och diagram.

Kon

En kropp med en platt, rund botten som smalnar av till en spets. Exempel: en glasstrut eller en trafikkon. (Åk 1–3.)

Koordinatsystem

Ett rutnät med två tallinjer, axlar, där varje punkt kan anges med två tal, koordinater, inom parentes: först hur långt åt höger, sedan hur långt uppåt. Exempel: punkten (3, 5) ligger 3 steg åt höger och 5 steg uppåt. Se också x-axel och y-axel. (Mellanstadiet, ofta från åk 4.) Mer om geometri och former.

Kort division

Ett vanligt sätt att dividera skriftligt i svenska skolor. Talet som ska delas skrivs över ett bråkstreck och talet man delar med under. Det som blir över i varje steg skrivs som en liten minnessiffra framför nästa siffra. Exempel: 795/3: 7 delat med 3 är 2, och 1 blir över. Ettan skrivs som minnessiffra framför 9:an. 19 delat med 3 är 6, och 1 blir över, som skrivs framför 5:an. 15 delat med 3 är 5. Svaret är 265 (kontroll: 3 · 265 = 795). (Åk 4.) Mer om multiplikation och division.

Kub

En kropp med 6 lika stora, kvadratiska sidoytor, 12 kanter och 8 hörn. Exempel: en vanlig tärning. (Åk 1.) Mer om geometri och former.

Kvadrat

En fyrhörning med fyra lika långa sidor och fyra räta vinklar. En kvadrat är en särskild sorts rektangel. Exempel: varje liten ruta i ett rutat mattehäfte. (Förskoleklass.)

Kvadratcentimeter (cm²)

En enhet för area: ytan av en kvadrat som är 1 cm lång och 1 cm bred. Exempel: en rektangel som är 4 cm lång och 2 cm bred har arean 4 · 2 = 8 cm². (Åk 4–5.)

Kvart över och kvart i

En kvart är 15 minuter, en fjärdedel av en timme. Kvart över är 15 minuter efter hel timme, och kvart i är 15 minuter före. Exempel: kvart över två är 2.15 och kvart i tre är 2.45. (Åk 2.) Mer om klockan och tid.

Kvot

Svaret i en division. Exempel: i 20/4 = 5 är kvoten 5. Eftersom division skrivs som ett bråk kallas talet över strecket ibland täljare och talet under nämnare. (Ordet brukar komma i åk 3–4.)

L

Liggande stolen

En traditionell uppställning för division där alla steg skrivs ut. Namnet kommer av att strecken påminner om en stol som ligger ner. Metoden lärs ut i en del skolor, ofta i åk 5–6 eller senare, medan andra håller sig till kort division. Exempel: 432/12: 12 går 3 gånger i 43 (3 · 12 = 36), och 7 blir över. Flytta ner 2:an, så blir det 72. 12 går 6 gånger i 72. Svaret är 36. (I vissa skolor åk 5–6.)

Likhetstecken (=)

Tecknet = betyder att det som står på båda sidor är lika mycket värt, och läses ”är lika med”. Det betyder inte ”nu kommer svaret”. Tecknet ≠ betyder ”inte lika med”. Exempel: 5 + 3 = 8, 8 = 5 + 3 och 4 + 4 = 5 + 3 är alla sanna. I 18 + 2 = □ + 17 är det saknade talet 3. (Åk 1; kursplanen för åk 1–3 nämner ”likhetstecknets betydelse”.) Mer om algebra och samband.

Likvärdiga bråk

Bråk som ser olika ut men är lika mycket värda. Man får fram dem genom att förlänga eller förkorta. Exempel: ½ = ²⁄₄ = ⁴⁄₈: förläng ½ med 2 och sedan med 2 igen. (Åk 4–5; att två fjärdedelar är lika mycket som en halv ser barnen tidigare med bilder.) Mer om bråk.

Linjediagram

Ett diagram där punkter binds ihop med linjer, ofta för att visa hur något förändras över tid. Exempel: temperaturen ute, mätt varje timme från 9.00 till 15.00. (Mellanstadiet.) Mer om statistik och diagram.

Liter (l)

En enhet för volym: 1 liter är 10 dl eller 1 000 ml. Exempel: ett vanligt mjölkpaket rymmer 1 liter, och på sommaren säljs jordgubbar ofta per liter. (Åk 2.) Mer om mätning och enheter.

Lägesord

Ord som beskriver var något är: framför, bakom, bredvid, mellan, ovanför, under, till höger och till vänster. Exempel: ”Nallen sitter mellan bollen och boken, och lampan hänger ovanför.” (Förskoleklass; kursplanen för åk 1–3 nämner ”vanliga lägesord”.) Mer om geometri och former.

M

Massa och vikt

Hur tungt något är, mätt i gram, hekto och kilo. Kursplanen säger massa; hemma säger de flesta vikt eller ”hur mycket det väger”. Exempel: en påse vetemjöl på 2 kg väger 2 000 g. (Tyngre och lättare i förskoleklass och åk 1; g, hg och kg i åk 2.) Mer om mätning och enheter.

Medelvärde

Ett slags genomsnitt: lägg ihop alla värden och dela med hur många värden det är. Exempel: 4, 6 och 8 är tillsammans 18, och 18/3 = 6, så medelvärdet är 6. (Åk 4–5; kursplanen för åk 4–6 nämner medelvärde, typvärde och median.) Mer om statistik och diagram.

Median

Det mittersta värdet när talen står i storleksordning. Är antalet värden jämnt tar man medelvärdet av de två mittersta. Exempel: för 2, 5, 9, 10 och 11 är medianen 9. För 2, 5, 9 och 11 är medianen 7, eftersom (5 + 9)/2 = 7. (Åk 5–6.) Mer om statistik och diagram.

Meter (m)

En enhet för längd: 1 m är 100 cm, och 1 000 m är 1 km. Exempel: en dörr är ungefär 2 m hög. (Åk 1.)

Mil

En längdenhet som används i Sverige: 1 mil är 10 km. Vi använder mil varje dag när vi pratar om resor och om hur mycket bensin bilen drar, ”liter per mil”. En engelsk ”mile” är något annat, ungefär 1,6 km. Exempel: en bilresa på 25 mil är 250 km. (Brukar komma tillsammans med kilometer i åk 3–4.) Mer om mätning och enheter.

Miljon och miljard

En miljon är 1 000 000, tusen tusen. En miljard är 1 000 000 000, tusen miljoner. Se upp: engelskans ”billion” är en miljard, medan svenskans ”biljon” är tusen miljarder. Exempel: 1 000 tusenlappar är 1 000 · 1 000 = 1 000 000 kr, alltså en miljon kronor. (Åk 5.) Mer om tal och positionssystemet.

Milliliter (ml)

En liten enhet för volym: 1 000 ml är 1 liter, och 100 ml är 1 dl. Exempel: en medicinsked rymmer 5 ml. (Åk 3–4.)

Millimeter (mm)

En liten enhet för längd: 10 mm är 1 cm. Exempel: de små strecken mellan centimetrarna på linjalen är millimeter, så 4,5 cm är 45 mm. (Åk 3.)

Minnessiffra

Den lilla siffra man skriver ovanför nästa talsort i en uppställning, när det blir ett tiotal eller ett hundratal över. Exempel: 347 + 285: 7 + 5 = 12, skriv 2 och sätt en minnessiffra 1 ovanför tiotalen. 4 + 8 + 1 = 13, skriv 3 och sätt en minnessiffra ovanför hundratalen. 3 + 2 + 1 = 6. Svaret är 632. (Åk 3.) Mer om addition och subtraktion.

Multipel

Ett tal i en multiplikationstabell: det man får när man multiplicerar ett tal med ett heltal. Exempel: multiplerna av 5 är 5, 10, 15, 20 och så vidare. (Ordet brukar komma i mellanstadiet; att räkna fem och fem redan i åk 1.)

Multiplikation

Att lägga ihop lika stora grupper. I skolboken skrivs gånger oftast med en upphöjd punkt, ·, som läses ”gånger”. I appen Beequation Kids ser du tecknet ×, som betyder samma sak. Exempel: 3 påsar med 4 godisbitar i varje är 4 + 4 + 4 = 12 godisbitar, alltså 3 · 4 = 12. (Åk 2.) Mer om multiplikation och division.

Multiplikationstabellen

Multiplikationerna från 1 · 1 till 10 · 10. Tabellerna har namn efter talen: tvåans tabell, sjuans tabell och så vidare, skrivet 2:ans och 7:ans tabell. Exempel: 7 · 8 = 56 finns både i sjuans och i åttans tabell. (De första tabellerna, ofta 2:ans, 5:ans och 10:ans, i åk 2; de övriga brukar komma under åk 3 och befästas i början av mellanstadiet. Det finns inget nationellt tabellprov.) Öva multiplikationstabellen.

Månghörning

En platt, sluten figur med raka sidor. Kallas också polygon. Månghörningar får namn efter antalet hörn: trehörning (triangel), fyrhörning, femhörning, sexhörning. Exempel: trianglar, kvadrater och hexagoner är månghörningar; en cirkel är det inte, eftersom den inte har några raka sidor. (Lågstadiet; regelbundna månghörningar i mellanstadiet.) Mer om geometri och former.

Mönster

Något som upprepas eller växer enligt en regel, med former, färger eller tal. Exempel: ett halsband med pärlorna röd, blå, blå, röd, blå, blå … Nästa pärla är röd. (Förskoleklass; mönster i talföljder i åk 1–3.) Se också talföljd. Mer om algebra och samband.

N

Nationella prov

Prov som alla elever i landet gör i matematik i åk 3, 6 och 9. I åk 3 gör barnen flera korta delprov under våren. De ger inget betyg, utan hjälper läraren att bedöma vad eleven kan. I åk 6 finns en muntlig del på hösten och skriftliga delar i maj, och provet ger ett provbetyg från A till F. (Åk 3 och åk 6.) Prov och bedömningar i matte.

Naturliga tal

Talen 0, 1, 2, 3, 4 och så vidare, de tal vi räknar antal med. I svensk skola räknas 0 till de naturliga talen. Exempel: 7 och 250 är naturliga tal; 2,5, ½ och −3 är det inte. (Förskoleklass och framåt; ordet står i läroplanen för förskoleklassen och i kursplanen för åk 1–3.)

Negativa tal

Tal som är mindre än noll, skrivna med minustecken. Exempel: −5 °C är 5 grader kallt. Från −2 till 5 är det 7 steg på tallinjen. (Åk 5; kursplanen för åk 4–6 nämner ”negativa tal”.) Mer om tal och positionssystemet.

Noll

Talet 0, som betyder ingenting. I positionssystemet håller nollan platsen åt de andra siffrorna. Exempel: i 205 visar nollan att det inte finns några tiotal; utan den skulle det stå 25. (Förskoleklass och åk 1.)

Nämnare

Talet under bråkstrecket. Det säger hur många lika stora delar helheten är delad i, och ”nämner” vilken sorts delar det handlar om. Exempel: i ¾ är nämnaren 4, så helheten är delad i fjärdedelar. (Åk 2–3.) Mer om bråk.

O

Obekant tal

Ett tal som man inte vet ännu och ska ta reda på. Det kan stå som en tom ruta, en symbol eller en bokstav. Kursplanen för åk 1–3 nämner ”obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol”. Exempel: 3 + □ = 10, så □ = 7. (Åk 1–3; bokstäver som x i mellanstadiet.) Mer om algebra och samband.

Omkrets

Hur långt det är runt hela kanten på en platt figur. Exempel: en rektangel som är 5 cm lång och 3 cm bred har omkretsen 5 + 3 + 5 + 3 = 16 cm. (Åk 3–4.) Mer om mätning och enheter.

Omvänd räkneoperation

Den räkneoperation som gör en annan ogjord. Addition och subtraktion är varandras omvända räkneoperationer, och det är multiplikation och division också. Barnen använder dem för att kontrollera sina svar. Exempel: 6 · 4 = 24, så 24/4 = 6. Efter 532 − 178 = 354 kan man kontrollera med 354 + 178 = 532. (Åk 1–3.)

P

Parallell

Linjer som alltid har samma avstånd till varandra och aldrig möts, hur långa de än blir. Exempel: de två skenorna på ett tågspår, eller de motstående sidorna i en rektangel. (Mellanstadiet.)

Parallellogram

En fyrhörning där de motstående sidorna är parallella och lika långa. En rektangel är en särskild sorts parallellogram. Exempel: en rektangel som har tryckts snett åt ena sidan. (Mellanstadiet; arean i åk 6.)

Parallelltrapets

En fyrhörning med ett par parallella sidor. Exempel: en hink sedd från sidan, bredare upptill än nedtill. (Mellanstadiet.)

Plockmaterial

Små saker att räkna och flytta med i matten: knappar, kottar, klossar, pärlor eller kapsyler. Lärare talar också om laborativt material. Exempel: lägg 8 knappar i två högar på olika sätt och upptäck att 8 är 5 och 3, 6 och 2 eller 4 och 4. (Förskoleklass och lågstadiet.)

Positionssystemet

Vårt sätt att skriva tal, där en siffras värde beror på var i talet den står. Exempel: i 352 är 5:an värd 50, men i 523 är den värd 500. (Lågstadiet; kursplanen nämner positionssystemet för åk 1–3 och, med tal i decimalform, för åk 4–6.) Mer om tal och positionssystemet.

Primtal

Ett heltal som har exakt två delare: 1 och talet självt. Exempel: primtalen upp till 20 är 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17 och 19. Talet 1 är inget primtal, eftersom det bara har en delare, och 2 är det enda jämna primtalet. (Brukar komma i mellanstadiet.)

Prioriteringsregler

Reglerna för i vilken ordning man räknar: först det som står inom parentes, sedan multiplikation och division, sist addition och subtraktion. Exempel: 2 + 3 · 4 = 14 (räkna 3 · 4 först), men (2 + 3) · 4 = 20. (Åk 6.) Mer om multiplikation och division.

Prisma

En kropp med två likadana, parallella ändytor som binds ihop av rektanglar, så att den har samma form hela vägen igenom. Exempel: ett rätblock är ett prisma. Ett prisma med trianglar som ändytor, format som ett tält, har 2 trekantiga och 3 rektangulära sidoytor. (Mellanstadiet.)

Procent (%)

Hundradelar. Procent betyder ”av hundra”, och tecknet % skrivs med ett mellanrum efter talet. I kursplanen heter det ”tal i procentform”. Exempel: 25 % är 25 av 100, samma sak som ¼. 50 % av 40 är 20, och 10 % rabatt på en tröja för 250 kr är 25 kr. (Åk 5; rea och procent av belopp i åk 6.) Mer om decimaltal och procent.

Produkt

Svaret i en multiplikation. Exempel: produkten av 6 och 7 är 42, eftersom 6 · 7 = 42. (Åk 2–3.)

Programmering

Att skriva instruktioner som en dator eller en robot kan följa. I lågstadiet handlar det om ”entydiga stegvisa instruktioner”, som kursplanen kallar det, ofta med pilar på papper eller en liten golvrobot. I mellanstadiet programmerar barnen i visuella programmeringsmiljöer, med block på skärmen. Exempel: ”gå 2 steg fram, sväng höger, gå 1 steg fram” leder roboten till rätt ruta. (Förskoleklass till åk 6.) Mer om algebra och samband.

Proportionalitet

Ett samband där två storheter växer i samma takt: blir det ena dubbelt så stort, blir det andra också dubbelt så stort. Kursplanen för åk 1–3 talar om ”proportionella samband, däribland dubbelt och hälften”. Exempel: kostar plockgodis 13 kr per hekto, kostar 3 hg 3 · 13 = 39 kr. (Dubbelt och hälften i lågstadiet; proportionalitet i bråk-, decimal- och procentform i mellanstadiet.) Mer om algebra och samband.

Pyramid

En kropp med en platt botten och trekantiga sidoytor som möts i en spets. Exempel: en pyramid med kvadratisk botten har 5 sidoytor, 8 kanter och 5 hörn. (Åk 2–3.) Mer om geometri och former.

R

Radie

Avståndet från en cirkels medelpunkt ut till kanten. Radien är hälften av diametern. Exempel: en cirkel med diametern 8 cm har radien 4 cm. Med en passare inställd på 3 cm ritar du en cirkel med radien 3 cm. (Mellanstadiet.)

Rektangel

En fyrhörning med fyra räta vinklar, där de motstående sidorna är lika långa. En kvadrat är en särskild sorts rektangel. Exempel: en dörr eller ett A4-papper. (Förskoleklass.) Mer om geometri och former.

Rektangelmönster

Saker ordnade i lika långa rader och kolumner, så att de bildar en rektangel. Det är ett vanligt sätt att visa multiplikation. Exempel: 3 rader med 4 knappar i varje blir 12, vilket visar att 3 · 4 = 12. Vrid rektangeln ett kvarts varv, så blir det 4 rader med 3 i varje, och du ser att också 4 · 3 = 12. (Åk 2.) Mer om multiplikation och division.

Rest

Det som blir över när en division inte går jämnt upp. Exempel: 17/5 = 3, rest 2, eftersom 3 · 5 = 15 och 2 blir över. I mellanstadiet kan svaret också skrivas som decimaltal: 857/4 = 214, rest 1, eller 214,25. (Åk 3.) Mer om multiplikation och division.

Rimlighetsbedömning

Att fundera på om ett svar är rimligt, alltså om det kan stämma. Det står i kursplanen för både åk 1–3 och åk 4–6. Exempel: 298 + 405 är ungefär 300 + 400 = 700, så svaret 703 är rimligt, men 7 030 är det inte. (Alla årskurser.) Se också överslagsräkning.

Romerska siffror

Romarnas talsymboler: I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100, D = 500 och M = 1 000. Står en mindre symbol framför en större dras den bort. Exempel: IX = 9, XIV = 14 och MMXXVI = 2026. (Kursplanen tar upp symboler för tal i olika kulturer; romerska siffror finns med i många böcker i låg- eller mellanstadiet.)

Räknesätt

De fyra räknesätten är addition, subtraktion, multiplikation och division. Exempel: 6 + 2 = 8, 6 − 2 = 4, 6 · 2 = 12 och 6/2 = 3 visar alla fyra med samma tal. (Lågstadiet; kursplanen för åk 1–3 nämner ”de fyra räknesättens egenskaper och samband”.)

Rät vinkel

Ett kvarts varv, alltså 90°. Den markeras ofta med en liten fyrkant i hörnet. En vinkel som är mindre än en rät vinkel är spetsig, och en som är större (men mindre än 180°) är trubbig. Exempel: hörnen på en bok eller ett fönster. (Rät vinkel i lågstadiet; spetsiga och trubbiga vinklar i åk 4.) Mer om geometri och former.

Rätblock

En kropp med 6 rektangulära sidoytor (några kan vara kvadrater), 12 kanter och 8 hörn. Exempel: en skokartong eller en tegelsten. (Åk 1–3; rätblock är en av kropparna som kursplanen nämner med namn.)

S

Sannolikhet

Hur troligt det är att något händer. De yngre barnen använder ord som säkert, möjligt och omöjligt; i mellanstadiet talar man om chans och risk och skriver sannolikheten som ett bråk. Exempel: att slå en sexa med en vanlig tärning har sannolikheten ⅙, eftersom 1 av de 6 sidorna är en sexa. (Chansord i åk 3; sannolikhet som bråk i åk 6.) Mer om statistik och diagram.

Sidoyta

En platt yta på en kropp. Exempel: en kub har 6 sidoytor, alla kvadrater. En cylinder har 2 platta, runda ytor och en böjd yta. (Åk 2–3.)

Siffra och tal

Siffrorna är de tio tecknen 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Med dem skriver vi alla tal, ungefär som bokstäver bildar ord. Exempel: 507 är ett tresiffrigt tal, och dess siffror är 5, 0 och 7. (Förskoleklass och åk 1.) Mer om tal och positionssystemet.

Skala

Hur mycket en bild eller karta är förminskad eller förstorad jämfört med verkligheten. Kursplanen för åk 1–3 nämner ”skala vid enkel förminskning och förstoring”. Skala betyder också mätstrecken på en linjal, ett litermått eller en axel i ett diagram. Exempel: i skala 1:2 är allt på bilden hälften så stort som i verkligheten. På en karta i skala 1:100 000 motsvarar 1 cm på kartan 1 km i verkligheten. (Enkel skala i lågstadiet; kartor i mellanstadiet.)

Skottår

Ett år med 366 dagar i stället för 365, eftersom februari då får en extra dag, skottdagen den 29 februari. Skottår kommer vart fjärde år. Exempel: 2024 och 2028 är skottår. (Brukar komma när barnen arbetar med kalendern, ofta i lågstadiet.)

Spetsig vinkel

En vinkel som är mindre än en rät vinkel, alltså mindre än 90°. Exempel: klockan ett bildar visarna en spetsig vinkel på 30°. (Åk 4.) Mer om geometri och former.

Stapeldiagram

Ett diagram med staplar av olika höjd som visar och jämför antal. Exempel: om stapeln för ”hund” når upp till 8 på skalan har 8 barn valt hund. (Åk 2–3; i åk 1 bygger många klasser diagram med klossar.) Mer om statistik och diagram.

Stapelmodell

En bild med rektanglar, staplar, som visar hur talen i en textuppgift hänger ihop, så att barnet ser vilken uträkning som behövs. I en del böcker heter den rektangelmodell. Exempel: ”Ella har 15 klistermärken och ger bort 6.” Rita en stapel för 15 och dela den i en del på 6 och en okänd del. Den okända delen är 15 − 6 = 9. (I många böcker från lågstadiet.) Mer om addition och subtraktion.

Stegvis räkning

En räknemetod där man lägger till eller tar bort ett tal i taget, i steg, ofta med hopp på en tom tallinje. I subtraktion kan man också räkna upp från det mindre talet. Exempel: 47 + 38 = 47 + 30 + 8: först 77, sedan 85. För 52 − 47 räknar man upp: från 47 är det 3 till 50 och 2 till 52, alltså 5. (Åk 2.) Mer om addition och subtraktion.

Större än (>) och mindre än (<)

Tecken för att jämföra två tal. Den öppna, breda sidan vänder sig alltid mot det större talet. Exempel: 9 > 4 (9 är större än 4) och 4 < 9 (4 är mindre än 9). (Med ord i förskoleklass och åk 1; tecknen i åk 1–2.) Mer om tal och positionssystemet.

Subtraktion

Att ta bort ett antal från ett annat, eller att ta reda på skillnaden mellan dem. Tecknet är −, som läses ”minus”. Exempel: 10 − 4 = 6. (I lek i förskoleklass; med tecknet − i åk 1.) Mer om addition och subtraktion.

Summa

Svaret när man lägger ihop tal. Exempel: summan av 6 och 9 är 15. (Åk 1–2.)

Symmetri

En figur är symmetrisk när den ena halvan är en spegelbild av den andra. Linjen mellan halvorna kallas symmetrilinje (eller spegellinje). Exempel: en kvadrat har 4 symmetrilinjer, en rektangel 2 och bokstaven A 1. Den svenska flaggan har en vågrät symmetrilinje men ingen lodrät. (Åk 2; kursplanen för åk 1–3 nämner ”symmetri i vardagen”.) Mer om geometri och former.

T

Tal i bråkform, decimalform och procentform

Kursplanens sätt att säga att samma tal kan skrivas på olika sätt. Exempel: ½ = 0,5 = 50 %, och ¼ = 0,25 = 25 %. (Bråkform i lågstadiet; sambandet mellan alla tre i åk 5–6.) Mer om decimaltal och procent.

Talföljd

Tal i en följd som följer en regel. Exempel: 3, 7, 11, 15 … ökar med 4 varje gång, så nästa tal är 19. (Enkla talföljder i åk 1–3.) Mer om algebra och samband.

Talkamrater

Två tal som tillsammans blir ett visst tal. Exempel: talkamraterna till 8 är 0 och 8, 1 och 7, 2 och 6, 3 och 5 samt 4 och 4. Talkamraterna till 10 kallas tiokamrater. (Förskoleklass och åk 1.) Tiokamrater och talkamrater upp till 20.

Tallinje

En linje där talen står i ordning med lika stora avstånd. På en tom tallinje skriver man bara in de tal man behöver. Exempel: för 8 + 5, hoppa 2 till 10 och sedan 3 till, så landar du på 13. (Åk 1.) Mer om addition och subtraktion.

Talsorter

Ental, tiotal, hundratal, tusental och så vidare: platserna i ett tal, där varje plats är värd tio gånger så mycket som platsen till höger. Exempel: 4 328 är 4 tusental, 3 hundratal, 2 tiotal och 8 ental. (Åk 1–3.) Mer om tal och positionssystemet.

Talsortsräkning

En räknemetod där man räknar talsort för talsort, tiotalen för sig och entalen för sig, och skriver uträkningen på en rad. Exempel: 47 + 38: 40 + 30 = 70 och 7 + 8 = 15, så summan är 70 + 15 = 85. Det går också i multiplikation: 3 · 123 = 300 + 60 + 9 = 369. (Åk 2–3; i multiplikation åk 4.) Mer om addition och subtraktion.

Temperatur

Hur varmt eller kallt något är, mätt med en termometer i grader Celsius (°C). Exempel: vatten fryser till is vid 0 °C och kokar vid 100 °C. En vinterdag med −8 °C är det 8 grader kallt. (Läsa av termometern i lågstadiet; minusgrader och negativa tal i mellanstadiet.)

Termer

Talen som läggs ihop i en addition, eller talen i en subtraktion. Exempel: i 6 + 2 = 8 är 6 och 2 termer och 8 är summan. I 15 − 6 = 9 är 15 och 6 termer och 9 är differensen. (Ordet brukar komma i åk 2–3.)

Textuppgift

En matteuppgift som är skriven som en liten berättelse, där barnet själv måste komma fram till vilken uträkning som behövs. I vardagen säger många lästal. Exempel: ”Omar har 40 kr och köper en glass för 25 kr. Hur mycket har han kvar?” 40 − 25 = 15, så han har 15 kr kvar. (Alla årskurser.) Mer om resonemang och problemlösning.

Tiobasmaterial

Material för att visa talsorter: små kuber för ental, stavar (10 kuber långa) för tiotal och plattor (10 stavar) för hundratal. Exempel: 243 är 2 plattor, 4 stavar och 3 kuber. (Åk 1–2.) Mer om tal och positionssystemet.

Tiobild

En ram med 2 rader och 5 rutor i varje, där man lägger knappar eller ritar prickar för att visa tal upp till 10. Kallas också tioram. Exempel: 7 prickar fyller den övre raden och 2 rutor i den nedre. De 3 tomma rutorna visar att 7 + 3 = 10. (Förskoleklass och åk 1.) Så undervisas matte i dag.

Tiokamrater

Två tal som tillsammans blir 10: 1 och 9, 2 och 8, 3 och 7, 4 och 6, 5 och 5 (och 0 och 10). De är grunden för mycket huvudräkning, till exempel tiotalsövergång. Exempel: 7 och 3 är tiokamrater, och därför är 27 + 3 = 30. (Förskoleklass och åk 1.) Tiokamrater och talkamrater upp till 20.

Tiondel

En av 10 lika stora delar av en helhet, skrivs 0,1 eller ⅒. Exempel: 1 dl är en tiondel av en liter, och 0,3 är 3 tiondelar. (Åk 4.) Mer om decimaltal och procent.

Tiotal

En grupp med 10 ental. Exempel: 46 är 4 tiotal och 6 ental, och 10 tiotal är ett hundratal. (Åk 1.) Mer om tal och positionssystemet.

Tiotalsövergång

När en addition eller subtraktion passerar ett helt tiotal. Ett vanligt knep är att gå via tian med hjälp av tiokamraterna. Exempel: 8 + 5 = 8 + 2 + 3 = 13, och 13 − 5 = 13 − 3 − 2 = 8. (Åk 1, med tal upp till 20.) Mer om addition och subtraktion.

Triangel

En figur med 3 raka sidor och 3 hörn. Vinklarna i en triangel blir alltid 180° tillsammans. Exempel: i en liksidig triangel är varje vinkel 60°, och 60° + 60° + 60° = 180°. (Förskoleklass; vinkelsumman brukar komma i åk 6 eller senare.) Mer om geometri och former.

Triangel: liksidig, likbent och oliksidig

Trianglar får namn efter sidorna. En liksidig triangel har tre lika långa sidor, en likbent har två lika långa sidor och en oliksidig har tre olika långa sidor. En triangel med en rät vinkel kallas rätvinklig. Exempel: sidorna 5, 5 och 5 cm ger en liksidig triangel, 6, 6 och 4 cm en likbent, och 3, 4 och 5 cm en oliksidig triangel som dessutom är rätvinklig. (Mellanstadiet.)

Trubbig vinkel

En vinkel som är större än en rät vinkel men mindre än ett halvt varv, alltså mellan 90° och 180°. Exempel: klockan fyra bildar visarna en trubbig vinkel på 120°. (Åk 4.) Mer om geometri och former.

Tusendel

En av 1 000 lika stora delar av en helhet, skrivs 0,001. Exempel: 1 mm är en tusendel av en meter, och 1 g är en tusendel av ett kilo. (Åk 5.)

Tusental

En grupp med 1 000, samma sak som 10 hundratal. Exempel: i 3 475 finns 3 tusental, 4 hundratal, 7 tiotal och 5 ental. (Åk 3.) Mer om tal och positionssystemet.

Typvärde

Det värde som förekommer flest gånger. Exempel: om fem barn har skostorlek 31, 33, 33, 34 och 35 är typvärdet 33. (Åk 5–6; kursplanen för åk 4–6 nämner typvärde.) Mer om statistik och diagram.

Täljare

Talet över bråkstrecket. Det säger hur många av de lika stora delarna man har. ”Tälja” är ett gammalt ord för att räkna: täljaren räknar delarna. Exempel: i ¾ är täljaren 3, så man har 3 av de 4 lika stora delarna. (Åk 2–3.) Mer om bråk.

U

Udda tal

Heltal som inte går att dela i två lika stora grupper: det blir alltid 1 över. Udda tal slutar på 1, 3, 5, 7 eller 9. Exempel: 27 är udda, eftersom 13 + 13 = 26 och 1 blir över. (Åk 1.) Se också jämna tal.

Uppskatta

Att göra en genomtänkt gissning om ett antal eller ett mått, och sedan kontrollera. Exempel: ”Hur många kanelbullar tror du ryms på plåten?” eller ”Är bordet längre eller kortare än 2 m?” Räkna eller mät sedan och jämför. (Lågstadiet; kursplanen för åk 1–3 nämner ”jämförelser och uppskattningar av storheter”.) Mer om mätning och enheter.

Uppställning

En skriftlig räknemetod där talen ställs under varandra, ental under ental och tiotal under tiotal, och räknas ut en talsort i taget, med entalen först. Lärare kallar det ibland algoritm. Kursplanens kriterier för slutet av åk 3 tar upp skriftliga räknemetoder för addition och subtraktion. Exempel: 347 + 285 = 632 med minnessiffror, och 532 − 178 = 354 med växling. (Addition och subtraktion i åk 3; multiplikation, som 7 · 294 = 2 058, i åk 4.) Mer om addition och subtraktion.

V

Vecka och veckonummer

En vecka är 7 dagar, från måndag till söndag. I Sverige numreras veckorna, och ett år har 52 eller ibland 53 veckor. Exempel: höstlovet ligger oftast vecka 44. 3 veckor är 3 · 7 = 21 dagar. (Veckodagar i förskoleklass; veckonummer och kalendern i lågstadiet.) Mer om klockan och tid.

Vinkel

Hur stor öppningen är mellan två linjer som möts i en punkt, alltså hur mycket man vrider sig från den ena linjen till den andra. Vinklar mäts i grader med en gradskiva. Exempel: varje hörn i en kvadrat är en vinkel på 90°. (Rät vinkel i lågstadiet; att mäta i grader i mellanstadiet.) Mer om geometri och former.

Volym

Hur mycket något rymmer eller hur stor plats det tar. Volym mäts i liter, deciliter och milliliter, och senare i kubikcentimeter (cm³) och kubikdecimeter (dm³). 1 liter är 1 dm³. Exempel: ett rätblock som är 3 cm långt, 2 cm brett och 4 cm högt har volymen 3 · 2 · 4 = 24 cm³: där ryms 24 kuber med sidan 1 cm. (Jämföra och mäta i dl och l i lågstadiet; cm³ och dm³ i åk 6.) Mer om mätning och enheter.

Vågrät och lodrät

Vågrät betyder rakt åt sidan, som vattenytan i ett glas. Lodrät betyder rakt upp och ner, som ett snöre med en tyngd, ett lod, i änden. Exempel: en bordsskiva är vågrät och en flaggstång är lodrät. (Lågstadiet.)

Växling

Att byta 1 av en talsort mot 10 av talsorten närmast under, eller tvärtom. I subtraktion med uppställning säger barnen i dag att de växlar; förr sa man ”låna”. Exempel: 52 − 27: 2 minus 7 går inte, så växla ett tiotal till tio ental. Då blir det 4 tiotal och 12 ental. 12 − 7 = 5 och 4 − 2 = 2, så svaret är 25. (Med tiobasmaterial i åk 2; i uppställning i åk 3.) Mer om addition och subtraktion.

X

x (obekant tal)

Bokstaven x används ofta för ett obekant tal. Exempel: i x + 1 = 3 är x = 2. I 4x = 20, där 4x betyder 4 · x, är x = 5. (Symboler för obekanta tal i lågstadiet; bokstäver och ekvationer i åk 5–6.) Mer om algebra och samband.

x-axel och y-axel

I ett koordinatsystem eller ett diagram går x-axeln vågrätt och y-axeln lodrätt. I en koordinat kommer x-värdet alltid först. Exempel: punkten (4, 2) ligger 4 steg längs x-axeln och 2 steg upp längs y-axeln. (Mellanstadiet; kursplanen för åk 4–6 nämner ”koordinatsystem och gradering av koordinataxlar”.)

Å

Åttondel

En av åtta lika stora delar, skrivs ⅛. Exempel: skär en tårta i 8 lika stora bitar, så är varje bit en åttondel. En åttondel av 24 är 3. (Åk 3–4.) Mer om bråk.

Ä

Äldre måttenheter

Mått som användes förr, ofta med kroppen som förebild: aln (i Sverige ungefär 60 cm), fot (ungefär 30 cm) och tum. Kursplanen för åk 1–3 tar upp ”nutida och äldre måttenheter”, och många klasser mäter med sina egna fötter och händer. Tum lever kvar i dag, till exempel för storleken på tv-skärmar och cykelhjul. Exempel: mät rummet i fotsteg och sedan med måttband. Varför får alla i familjen olika antal fotsteg? (Lågstadiet.) Mer om mätning och enheter.

Ö

Öre

100 öre är 1 krona. Det finns inga öremynt längre, så när man betalar kontant avrundas priset till hela kronor, men på kort och med Swish betalar man på öret. Priser skrivs 19,90 kr, och på prislappar ofta 19:90 eller 25:-. Exempel: en vara för 19,90 kr kostar 20 kr om du betalar kontant. (Kronor och mynt i åk 1; kronor och öre som decimaltal i åk 4.) Mer om pengar.

Överslagsräkning

Att räkna ungefär, med avrundade tal, för att snabbt få en uppfattning om svaret eller för att kontrollera en uträkning. Exempel: 4 kanelbullar för 28 kr styck är ungefär 4 · 30 = 120 kr, så om kassan visar 1 120 kr har något blivit fel. Det rätta svaret är 112 kr. (Alla årskurser; kursplanen nämner överslagsräkning för både åk 1–3 och åk 4–6.) Mer om huvudräkning.