Lär dig › Föräldrar › Prov och bedömningar

För föräldrar

Prov och bedömningar i matte – så fungerar de

Undrar du hur många matteprov som väntar ditt barn i skolan? Börja med den goda nyheten: i den svenska skolan görs det mesta av bedömningen av läraren, i det vanliga arbetet i klassrummet. De första åren använder läraren två obligatoriska material för att se hur barnen tänker kring tal, men det är inga prov och de ger inga poäng. De första nationella proven kommer i årskurs 3, och de ger inget betyg. Betyg får barnen först i årskurs 6. Här går vi igenom vad som händer i varje årskurs, vad resultaten betyder och hur du kan hjälpa till utan att sätta press på ditt barn.

Förskoleklass: Hitta matematiken

I förskoleklass kartlägger alla skolor barnens taluppfattning med Skolverkets material Hitta matematiken, oftast under hösten. Läraren tar reda på hur barnet räknar, jämför antal och delar upp små tal, genom samtal och små uppgifter. För de flesta barn känns det mest som en pratstund. Från hösten 2026 används en ny version av materialet, men själva kartläggningen är inte ny: den har varit obligatorisk sedan 2019.

Kartläggningen ger ingen poäng och inget godkänt, och det finns inget att öva in i förväg. Syftet är att läraren ska se var varje barn befinner sig och vem som behöver lite extra stöd redan från början. Det hänger ihop med garantin ”läsa, skriva, räkna” för tidiga stödinsatser: skolan ska tidigt upptäcka barn som behöver stöd i matematik. Vad barnen brukar arbeta med det här året kan du läsa om i guiden om förskoleklass.

Årskurs 1: Fånga matematiken

I årskurs 1 använder läraren ett obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning, Fånga matematiken. Även här är materialet nytt från hösten 2026, medan kravet har funnits sedan 2016. Det är inget prov med resultat eller betyg, utan ett stöd för läraren. Det visar hur barnet förstår tal och räknar, och vilka barn som behöver mer hjälp. För åk 2 och 3 finns ett äldre, frivilligt bedömningsstöd som en del lärare använder.

Utvecklingssamtal och IUP i åk 1–5

Det mesta av det läraren vet om ditt barns matte kommer från vardagen i skolan: hur barnet resonerar på lektionerna, vad som står i matteboken och de korta diagnoser som många matteböcker har efter varje kapitel. Det får du höra om på utvecklingssamtalet, som hålls en gång per termin. Där träffas du, ditt barn och läraren och pratar om hur det går och vad nästa steg är.

I åk 1–5 skriver läraren också en individuell utvecklingsplan (IUP) en gång per läsår. Den innehåller skriftliga omdömen om hur barnet utvecklas i alla ämnen, även matte. Omdömena är inte betyg. De beskriver med ord vad barnet kan och vad det ska arbeta vidare med.

Behöver ditt barn mer hjälp ska skolan ge det, först genom extra anpassningar i den vanliga undervisningen och vid behov genom särskilt stöd med ett åtgärdsprogram. Undrar du något kan du be om ett samtal när som helst. I våra guider för varje årskurs ser du vad barnen brukar arbeta med.

Nationella prov i årskurs 3

I årskurs 3 gör alla elever nationella prov i matematik och i svenska (eller svenska som andraspråk). Proven görs på våren. Läsåret 2026/27 är provperioden 15 mars–21 maj 2027, och skolan bestämmer själv vilka dagar inom perioden som de olika delarna görs. Proven skrivs på papper. Det här är bra att veta:

• Provet i matte består av flera korta delprov. År 2025 var de sju: ett muntligt, där eleverna löser och diskuterar uppgifter i en mindre grupp, och sex skriftliga, som de gör var för sig.
• Uppgifterna handlar om det barnen har arbetat med på lågstadiet: att dela upp tal, positionssystemet, udda och jämna tal, de fyra räknesätten, huvudräkning, skriftliga metoder för addition och subtraktion, likhetstecknet, mätning, symmetri, tabeller och diagram, chans och problemlösning.
• I flera uppgifter får barnen visa hur de tänker och förklara sina lösningar, inte bara skriva ett svar.
• Varje delprov har en kravnivå, men provet ger inget betyg. Resultatet är ett av flera underlag när läraren bedömer om barnet har nått de kunskaper som kursplanen beskriver för slutet av åk 3.

Ett exempel på vad som räknas i åk 3 är att förstå att likhetstecknet betyder ”är lika med”, inte ”nu kommer svaret”. Ett barn som har förstått det ser att det ska stå 3 i 18 + 2 = __ + 17, eftersom båda sidorna ska bli 20. Ett barn som tror att tecknet betyder ”svaret blir” skriver gärna 20.

Om ditt barn inte når kravnivån på ett delprov visar det vad barnet behöver öva mer på, och då ska skolan se till att barnet får stöd. Resultatet brukar tas upp på utvecklingssamtalet. Mer om året finns i guiden om årskurs 3.

Nationella prov i årskurs 6

I årskurs 6 gör alla elever nationella prov i matematik, svenska (eller svenska som andraspråk) och engelska. Läsåret 2026/27 skrivs proven på papper. År 2025 bestod provet i matte av fem delprov:

• Delprov A är muntligt och görs redan på hösten, i grupp. Eleverna löser och diskuterar uppgifter tillsammans och förklarar hur de tänker (2025 handlade det om procent). Läsåret 2026/27 görs det mellan 2 november och 4 december 2026, alltså vecka 45–49, och skolan bestämmer vilken dag.
• Delprov B, C, D och E är skriftliga och görs enskilt, på samma dagar i hela landet: tisdag 11 maj och torsdag 13 maj 2027. På delprov B räknar eleverna utan miniräknare, i huvudet och med skriftliga metoder. På C och D får de använda miniräknare. Delprov E är en enda större uppgift (2025 handlade den om mönster).

Tillsammans ger delproven ett provbetyg från A till F. Provbetyget är inte ditt barns betyg i matte. Det är läraren som sätter betyget, utifrån allt barnet har visat, men läraren ska ta särskild hänsyn till resultatet på det nationella provet. En dålig provdag avgör alltså inte betyget på egen hand.

Elever som behöver det kan få proven anpassade, till exempel med mer tid. Prata med läraren i god tid om du tror att ditt barn behöver det. Mer om året finns i guiden om årskurs 6.

De första betygen i årskurs 6

I årskurs 6 får barnen sina första betyg, i slutet av höstterminen och i slutet av vårterminen. Betygsstegen är A, B, C, D, E och F. A är högst, E är lägsta godkända betyg och F betyder att kunskaperna ännu inte räcker till godkänt. Läraren sätter betyget utifrån betygskriterierna i kursplanen. För E står det bland annat att eleven ska kunna välja och använda i huvudsak fungerande metoder för att räkna och lösa rutinuppgifter, och att eleven löser enkla problem.

Ett F i sexan är en signal till skolan att ge mer stöd, inte en dom. Det är betygen i slutet av högstadiet som räknas när man söker till gymnasiet. Ett nytt betygssystem är beslutat och planeras från 2028. Fram till dess gäller skalan A–F.

Det här finns inte i den svenska skolan

• Inget nationellt prov i multiplikationstabellen. Tabellerna, från 1:ans till 10:ans, övas i klassrummet, oftast under lågstadiet och i början av mellanstadiet. Det finns inget nationellt tidtagningsprov. Idéer för att öva hemma finns i guiden så övar du multiplikationstabellen.
• Inga gamla prov att öva på. Uppgifterna i de nationella proven återanvänds och hålls därför hemliga. Det behövs inte heller: vanlig vardagsmatte är bättre förberedelse.
• Inget intagningsprov till högstadiet. Efter åk 6 går barnen vidare till högstadiet utan något prov.

Så stöttar du ditt barn utan stress

• Ta det lugnt. Barn känner av hur vi vuxna reagerar. Pratar du om proven som en vanlig del av skolan, gör ditt barn det också.
• Lite och ofta hela året är bättre än att plugga veckan före. Tiokamrater, tabellerna och huvudräkning hjälper i alla prov. Fler idéer finns i strategier för huvudräkning och tiokamrater och talkamrater till 20.
• Be ditt barn förklara. På proven ska barnen visa hur de resonerar, och det övar man bäst genom att prata matte. ”Hur tänkte du?” är en bra fråga vid middagsbordet.
• Beröm ansträngningen, inte resultatet. ”Vad du har kämpat med de där uppgifterna!” hjälper mer än ”nu vill jag se ett A”.
• Ta hand om grunderna. Sömn, frukost och tid att leka betyder mer än en sista övningsuppgift.
• Håll utkik efter oro. Ont i magen, svårt att sova eller ”jag kommer att misslyckas” är tecken på att du ska prata med ditt barn och med läraren. Guiden ”Jag är dålig på matte” har fler idéer.

Snabba svar

Vill du läsa själv finns kursplanen i matematik på Skolverkets webbplats, med det som barnen ska kunna i slutet av åk 3 och betygskriterierna för åk 6. Provperioden i åk 3 och de skriftliga provdagarna i åk 6 läsåret 2026/27 står i Skolverkets föreskrifter, SKOLFS 2026:1.

Läs vidare