Lär dig › Årskurser › Årskurs 3

Guide till årskursen

Matte i årskurs 3: vad ditt barn lär sig (9–10 år)

Årskurs 3 är för barn som fyller nio det år läsåret börjar och tio det år det slutar. Läsåret 2026/27 går barn födda 2017 i trean. Det är det sista året på lågstadiet, och i matte är det ett år då mycket faller på plats. Talen växer till 1 000, barnen lär sig ställa upp tal under varandra och räkna med minnessiffra och växling, multiplikationstabellen kommer på allvar, och nu övar barnen på att läsa klockan på minuten. På våren gör alla elever i trean sina första nationella prov.

Vad barnen arbetar med i trean

I årskurs 2 räknade barnen mest med tal upp till 100, och många började närma sig 1 000. Nu blir hundratalen en självklar del av talen: 352 är 3 hundratal, 5 tiotal och 2 ental, alltså 300 + 50 + 2. Den som vet vad varje siffra är värd förstår också vad som händer i en uppställning. Därför arbetar många klasser mycket med tiobasmaterial, pengar och tallinjer innan talen ställs upp under varandra.

Multiplikation och division tar allt större plats. Många matteböcker går igenom alla tabeller från 1:ans till 10:ans tabell i trean, tillsammans med divisionerna som hör till. Barnen läser också klockan på minuten, mäter med fler enheter, läser och gör tabeller och diagram och pratar om vad som är säkert, möjligt och omöjligt. Allt det här knyts ihop i problemlösning: textuppgifter från vardagen, där barnen själva ska välja räknesätt och förklara hur de tänkte.

Vad står i kursplanen?

Alla skolor följer kursplanen i matematik i läroplanen Lgr22. Den anger ett centralt innehåll för hela lågstadiet, åk 1–3, men säger inte vad som ska komma i varje enskild årskurs. I slutet av åk 3 finns däremot kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper, som beskriver vad eleven ska kunna när lågstadiet är slut. Med enklare ord står det bland annat att eleven

• har grundläggande kunskaper om naturliga tal, kan beskriva hur talen förhåller sig till varandra och kan dela upp tal
• kan dela upp en helhet i delar och jämföra och namnge delarna som enkla bråk
• räknar med alla fyra räknesätten i huvudet, och vid addition och subtraktion väljer och använder skriftliga räknemetoder ”med tillfredsställande säkerhet”
• hanterar enkla matematiska likheter och använder likhetstecknet på ett fungerande sätt
• gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längd, massa, volym och tid, och läser av och gör enkla tabeller och diagram

Lägg märke till att skriftliga metoder krävs för addition och subtraktion, men inte för multiplikation och division. Dem räknar barnen i huvudet i trean. Uppställning i multiplikation och kort division kommer på mellanstadiet. Vad som tas upp när under åk 1–3 bestämmer skolan, oftast genom läromedlet. Här nedan står det som många böcker brukar ha med i trean. Om ditt barns bok går i en annan ordning är det skolans plan som gäller.

Tal och positionssystemet

• Läsa, skriva, jämföra och ordna tal upp till 1 000, i vissa böcker upp till 10 000: 409 < 490, eftersom båda har 4 hundratal men 490 har fler tiotal.
• Talsorterna ental, tiotal och hundratal: i 352 är 3:an värd 300, 5:an värd 50 och 2:an värd 2.
• Dela upp tal på flera sätt: 352 = 300 + 50 + 2, men också 200 + 150 + 2. Det andra sättet är precis det som händer när man växlar i en uppställning.
• Ta 10 eller 100 mer eller mindre: 100 mer än 465 är 565, och 10 mindre än 403 är 393.
• Avrunda till närmaste tiotal eller hundratal inför en överslagsräkning: 347 är ungefär 350, eller ungefär 300.
• Udda och jämna tal, och talföljder som 25, 50, 75, 100 …

Kursplanen tar också upp hur tal har skrivits i olika kulturer genom historien. Därför dyker till exempel romerska siffror upp i en del böcker: XII är 12, som på många gamla urtavlor.

Addition och subtraktion

• Huvudräkning med hela tiotal och hundratal: 465 + 30 = 495 och 465 + 300 = 765.
• Uppställning med minnessiffra, till exempel 456 + 278. Entalen: 6 + 8 = 14. Man skriver 4 och sätter en minnessiffra, ett tiotal, ovanför tiotalen. Tiotalen: 5 + 7 + 1 = 13. Man skriver 3 och sätter en minnessiffra ovanför hundratalen. Hundratalen: 4 + 2 + 1 = 7. Svaret är 734.
• Uppställning med växling i subtraktion, när det inte räcker till i en kolumn (se bilden nedan).
• Överslagsräkning för att se om svaret är rimligt: 456 + 278 är ungefär 460 + 280 = 740, så 734 verkar stämma.
• Kontrollera en subtraktion med addition, och lösa textuppgifter i två steg.

Så här kan 624 − 357 se ut i en uppställning med växling. Man börjar med entalen: 4 − 7 går inte. Då växlar man ett tiotal till tio ental, så att de 2 tiotalen blir 1 och de 4 entalen blir 14. 14 − 7 = 7. Sedan tiotalen: 1 − 5 går inte heller. Man växlar ett hundratal till tio tiotal, så att de 6 hundratalen blir 5 och det enda tiotalet blir 11. 11 − 5 = 6. Till sist hundratalen: 5 − 3 = 2. Svaret är 267.

Hur växlingen skrivs, med överstrukna siffror eller små tal ovanför, skiljer sig lite mellan böckerna. Många skolor använder också talsortsräkning och stegvis räkning på en tom tallinje, ofta innan uppställningen kommer. Äldre generationer säger gärna att man ”lånar”, men i skolan i dag heter det att man växlar. Fråga läraren hur klassen gör innan du visar ditt eget sätt hemma. Mer om metoderna läser du i så undervisas matte i dag.

Multiplikation och division

• Multiplikationstabellen från 1:ans till 10:ans tabell. Många böcker går igenom alla tabeller i trean, och arbetet med att befästa dem fortsätter ofta i början av mellanstadiet. I skolboken skrivs gånger oftast med en punkt, 3 · 4 = 12, som läses ”tre gånger fyra är tolv”. I appen ser du tecknet ×.
• Hur tabellerna hänger ihop: 4:ans tabell är dubbla 2:ans, och 8:ans är dubbla 4:ans. 6 · 2 = 12, 6 · 4 = 24 och 6 · 8 = 48. Och 9 gånger ett tal är 10 gånger talet minus talet en gång: 9 · 6 = 60 − 6 = 54.
• Division på två sätt: att dela lika (24 kanelbullar på 4 personer blir 6 var) och att dela upp i grupper (24 kanelbullar i påsar med 4 i varje blir 6 påsar). Lärare kallar dem ibland delningsdivision och innehållsdivision.
• Division med hjälp av tabellerna: 42/7 = 6, eftersom 6 · 7 = 42. I matteboken skrivs division ofta som ett bråk, med 42 ovanför strecket och 7 under.
• Division med rest: 17/5 = 3, rest 2, eftersom 3 · 5 = 15 och 2 blir över.
• Större tal i huvudet, talsortsvis: 23 · 4 = 20 · 4 + 3 · 4 = 80 + 12 = 92.

Bråk

• Dela en helhet, som en pizza, en chokladkaka eller en figur, i lika stora delar och namnge delarna: halvor, tredjedelar, fjärdedelar, femtedelar och vidare upp till tiondelar.
• Skriva enkla bråk och veta vad talen betyder: i ¾ visar nämnaren 4 att helheten är delad i fyra lika stora delar, och täljaren 3 att vi tar tre av dem.
• Del av ett antal: hälften av 12 är 6, och en fjärdedel av 12 är 3.
• Jämföra delar: en femtedel är mindre än en tredjedel, eftersom delarna blir mindre ju fler de är.
• Bråk och hela tal: två halvor eller fyra fjärdedelar är en hel.

Pengar

Pengar nämns inte särskilt i kursplanen, men de är ett av de vanligaste vardagssammanhangen när barnen räknar.

• Mynten 1, 2, 5 och 10 kr och sedlarna 20, 50, 100, 200 och 500 kr. Ett bra samtalsämne: tiokronan är mindre än femkronan, fast den är värd dubbelt så mycket.
• Större summor, upp till 1 000 kr, och köp i två steg: en bok för 149 kr och en penna för 35 kr kostar tillsammans 184 kr, och betalar du med 200 kr får du 16 kr tillbaka.
• Överslagsräkning med pengar: räcker 200 kr till tre saker för 59, 68 och 75 kr? Ungefär 60 + 70 + 80 = 210, så det blir knappt. Exakt blir det 202 kr, alltså räcker det inte.

Mätning och enheter

• Längd: mm, cm, dm, m och km. 1 m = 10 dm = 100 cm, och 1 cm = 10 mm. Långa resor mäter vi i Sverige ofta i mil: 1 mil = 10 km.
• Massa: g, hg och kg. 1 kg = 10 hg = 1 000 g. Ett hekto, alltså 100 g, känner många barn igen från lördagsgodiset.
• Volym: ml, cl, dl och l. 1 l = 10 dl, och i recept mäter man ofta i deciliter.
• Uppskatta först och mät sedan: hur lång är soffan, och hur mycket väger en påse äpplen? På det nationella provet 2025 fanns uppgifter om att mäta tid och volym.

Klockan och tid

• Klockan på minuten på en klocka med visare: ”fem i halv fyra” är 25 minuter över tre, och ”fem över halv fyra” är 35 minuter över tre. Kom ihåg att ”halv fyra” betyder en halvtimme före fyra.
• Den digitala klockan och 24-timmarsklockan: halv fyra på eftermiddagen är 15.30, och kvart i åtta på kvällen är 19.45.
• Hur lång tid något tar: fotbollsträningen börjar 17.15 och slutar 18.30, alltså håller den på i 1 timme och 15 minuter.
• Tidsenheter: 1 minut är 60 sekunder, 1 timme är 60 minuter och ett dygn är 24 timmar. Veckodagar, månader och almanackan: ett år har 365 dagar och ett skottår 366. Veckonumren som vuxna använder hela tiden är också bra att kunna läsa, till exempel att höstlovet brukar vara vecka 44.

Geometri och former

• Figurer som cirkel, triangel, kvadrat och rektangel, och månghörningar som femhörning och sexhörning (hexagon), med sidor och hörn.
• Kropparna klot, kon, cylinder och rätblock, som kursplanen nämner, och dessutom kub och pyramid. Barnen räknar sidoytor, kanter och hörn: en kub har 6 sidoytor, 12 kanter och 8 hörn.
• I många böcker: räta vinklar, som hörnet på ett papper, och att jämföra andra vinklar med en rät vinkel.
• Symmetri: hitta symmetrilinjer och rita den andra halvan av en spegelbild. Symmetri fanns med på det nationella provet 2025.
• Skala vid enkel förstoring och förminskning, till exempel att rita av en figur dubbelt så stor på rutat papper.

Statistik och diagram

• Läsa och göra tabeller, stapeldiagram och bilddiagram, ibland med en skala där en bild är värd 2, 5 eller 10.
• Göra egna undersökningar, till exempel ta reda på klassens favoritfrukter och föra in dem med streck i en tabell, och svara på frågor i ett eller två steg: hur många fler valde äpple än banan?
• Ord om slumpen: säkert, möjligt och omöjligt. Att slå en sjua med en vanlig tärning är omöjligt, men att slå en sexa är möjligt.

Algebra och samband

• Likhetstecknet betyder är lika med: det som står på båda sidor ska vara lika mycket värt. I 18 + 2 = __ + 17 ska det stå 3, eftersom båda sidorna då blir 20.
• Obekanta tal skrivna med en symbol: om x + 1 = 3 är x = 2, och om □ · 4 = 32 är rutan 8.
• Mönster i talföljder och figurer: 7, 14, 21, 28 … ökar med 7 varje gång, precis som 7:ans tabell.
• Dubbelt och hälften: kostar en glass 25 kr kostar två glassar 50 kr.
• Stegvisa instruktioner som grund för programmering: att ge och följa exakta instruktioner, som ”gå två rutor framåt och sväng höger”.

Huvudräkning

Huvudräkningen följer med i allt. I trean brukar barnen öva på hela tiotal och hundratal (300 + 500 = 800), på att kompensera (64 + 19 = 64 + 20 − 1 = 83, och 63 − 29 = 63 − 30 + 1 = 34) och på att räkna upp när talen ligger nära varandra (402 − 397: från 397 till 402 är det 5). Varje steg i en uppställning är också huvudräkning, så tabellerna och tiokamraterna behövs hela tiden. Fler knep finns i strategier för huvudräkning.

I slutet av trean kan de flesta barn …

• läsa, skriva och jämföra tal upp till 1 000 och säga vad varje siffra är värd
• dela upp tal på olika sätt, till exempel 352 = 300 + 50 + 2
• räkna addition och subtraktion med uppställning, med minnessiffra och växling
• göra en överslagsräkning och fundera på om svaret är rimligt
• multiplikationstabellen, eller en stor del av den, och divisionerna som hör till
• dela med rest, som 17/5 = 3, rest 2
• namnge och jämföra enkla bråk och ta hälften eller en fjärdedel av ett antal
• läsa klockan på minuten, både på en klocka med visare och på en digital klocka
• mäta och uppskatta längd, massa och volym med vanliga enheter
• läsa och göra enkla tabeller och stapeldiagram
• förklara att likhetstecknet betyder ”är lika med”

Viktiga ord i trean

Nationella prov i årskurs 3

På våren i trean gör alla elever nationella prov i matematik och i svenska (eller svenska som andraspråk). Läsåret 2026/27 görs proven någon gång mellan 15 mars och 21 maj 2027, och skolan bestämmer själv vilka dagar inom perioden. Proven skrivs på papper.

• Provet i matte består av flera korta delprov. År 2025 var de sju: ett muntligt, där eleverna löser uppgifter och förklarar hur de tänker, och sex skriftliga.
• Uppgifterna handlar om sådant som barnen har arbetat med under hela lågstadiet. År 2025 fanns bland annat de fyra räknesätten, skriftliga räknemetoder, huvudräkning, att dela upp tal, positionssystemet, udda och jämna tal, likhetstecknet, mätning av tid och volym, symmetri, tabeller och diagram, slump och problemlösning med.
• Varje delprov har en kravnivå, alltså en gräns för hur mycket som behöver vara rätt. Men provet ger inget betyg.
• Resultatet är ett av flera underlag när läraren bedömer om barnet har nått de kunskaper som kriterierna för slutet av åk 3 beskriver. Det brukar tas upp på utvecklingssamtalet.
• Når ditt barn inte kravnivån på ett delprov visar det vad barnet behöver öva mer på. Om läraren ser att barnet behöver stöd ska skolan ge det snabbt, i första hand som extra anpassningar i den vanliga undervisningen.

Proven är sekretessbelagda och återanvänds, så det finns inga gamla prov att öva på. Det behövs inte heller. Det som hjälper är detsamma som hela året: lite huvudräkning nästan varje dag, vardagsproblem att prata om och en lugn inställning hemma. Något nationellt prov på multiplikationstabellen finns inte. Läs mer i guiden prov och bedömningar i matte.

Så kan du hjälpa till hemma

• Tabeller lite och ofta. Fem minuter i bilen eller vid frukosten ger mer än en lång stund på söndagen. Ta en tabell i taget, blanda sedan, och fråga också baklänges: ”Vad är 56 delat med 8?” Fler idéer finns i så övar du multiplikationstabellen.
• Räkna med riktiga pengar. Många barn ser sällan kontanter, så plocka fram mynt och sedlar hemma eller lek affär. På loppis, där priserna oftast är i hela kronor, kan barnet räkna ut summan och växeln: en bok för 35 kr och ett spel för 48 kr blir 83 kr, och på en hundralapp får man 17 kr tillbaka.
• Läs klockan tillsammans. Fråga vad klockan är på en klocka med visare, och använd 24-timmarsklockan i tidtabeller och tv-tablåer: ”Filmen börjar 17.40 och är 1 timme och 35 minuter lång. När slutar den?” (19.15.)
• Baka och mät. Recept med deciliter, en köksvåg och en tumstock ger mätning på riktigt. Gör ni en dubbel sats, eller en halv, övar ni dubbelt och hälften på köpet.
• Dela rättvist. ”Vi har 30 jordgubbar och är fyra. Hur många får var och en, och blir det några över?” (7 var, och 2 blir över.)
• Spela tärningsspel. Räkna poängen i huvudet och prata om vad som är säkert, möjligt och omöjligt.

Fler idéer finns i matte i vardagen.

Gratis arbetsblad för årskurs 3

Skriv ut dem och öva hemma eller i klassrummet. Varje arbetsblad har facit på sidan två.

Hundratal, tiotal och entalÅrskurs 2, Årskurs 3 · Positionssystemet upp till 1 000Ladda ned PDF

Avrunda talÅrskurs 3, Årskurs 4 · Till närmaste tiotal, hundratal och tusentalLadda ned PDF

Addition med uppställningÅrskurs 3, Årskurs 4 · Tresiffriga tal, med minnessiffraLadda ned PDF

Subtraktion med uppställningÅrskurs 3, Årskurs 4 · Tresiffriga tal, med växlingLadda ned PDF

2:ans, 5:ans och 10:ans tabellÅrskurs 2, Årskurs 3 · Blandade uppgifter, med extrautmaningar upp till 12Ladda ned PDF

3:ans, 4:ans och 8:ans tabellÅrskurs 3, Årskurs 4 · Blandade uppgifter, med extrautmaningar upp till 12Ladda ned PDF

Division med tabellernaÅrskurs 3, Årskurs 4 · Använd multiplikationstabellen när du dividerarLadda ned PDF

Hur stor del är färgad?Årskurs 2, Årskurs 3 · Halvor, tredjedelar, fjärdedelar och flerLadda ned PDF

Bråkdel av ett antalÅrskurs 3, Årskurs 4 · Till exempel ½ av 12 och ¾ av 20Ladda ned PDF

Klockan på 5 minuter närÅrskurs 2, Årskurs 3 · Läs av klockornaLadda ned PDF

Hur mycket får du tillbaka?Årskurs 2, Årskurs 3 · Betala med 20 kr, 50 kr och 100 krLadda ned PDF

Läsa av ett stapeldiagramÅrskurs 2, Årskurs 3 · Undersökning: favoritfruktLadda ned PDF

Vilket tal fattas?Årskurs 3, Årskurs 4, Årskurs 5 · Hitta talet i rutanLadda ned PDF

Snabba svar

Läs vidare