Lär dig › Öva multiplikationstabellen

Guide för föräldrar och lärare

Så övar du multiplikationstabellen

Tabellerna är värda att kunna utantill, och det märks under hela mellanstadiet. Ett barn som vet att 7 · 8 = 56 (”sju gånger åtta är femtiosex”) utan att behöva räkna har huvudet fritt för det som verkligen kräver tanke: kort division, bråk eller en textuppgift på tre rader som ska förstås ordentligt. I skolan heter det multiplikationstabellen, men många barn säger gångertabellen. Här får du veta när barnen brukar lära sig tabellerna, hur de kan förstå dem innan de lär sig dem utantill, och hur ni kan öva utan att det blir tjat.

En sak om tecknen först: i skolboken skrivs gånger oftast med en punkt, 3 · 4, och det gör vi också här. I vår app ser du tecknet ×. Båda betyder samma sak.

När lär sig barnen tabellerna?

I Sverige lär sig barnen tabellerna från 1:ans till 10:ans tabell. 11:ans och 12:ans tabell brukar inte ingå. Kursplanen i matematik i Lgr22 säger inte i vilken årskurs varje tabell ska komma. För årskurs 1–3 nämner den ”de fyra räknesättens egenskaper och samband” och ”proportionella samband, däribland dubbelt och hälften”, och enligt kriterierna för slutet av årskurs 3 använder eleven huvudräkning för att räkna med alla fyra räknesätten. Resten bestämmer skolan, ofta genom läromedlet. Så här brukar det se ut i många matteböcker:

Går ditt barn i en annan takt är det ingen fara. Det viktiga är att tabellerna till slut sitter, inte vilken vecka det händer.

Det finns inget nationellt tabellprov

I Sverige finns inget nationellt prov på multiplikationstabellen och inget nationellt test där svaren tas på tid. Det är läraren som följer upp hur det går, och i en del klasser blir det tabellförhör, muntligt eller på papper. De nationella proven i årskurs 3 brukar innehålla huvudräkning med alla fyra räknesätten, bland mycket annat, men ger inget betyg. I årskurs 6 görs ett av de skriftliga delproven utan miniräknare, och där är det en stor fördel att kunna tabellerna. Allt om proven finns i guiden om prov och bedömningar i matte.

Att det inte finns något tabellprov betyder inte att tabellerna är oviktiga. De dyker upp i nästan allt som kommer sedan:

• Kort division. I 632/8 går 8 inte i 6, så man börjar med 63. Hur många åttor ryms i 63? 8 · 7 = 56, så det blir 7, och 7 blir över. Sjuan skrivs som minnessiffra framför 2:an, och 72 delat med 8 är 9, eftersom 8 · 9 = 72. Svaret blir 79 (kontroll: 8 · 79 = 632). Varje steg är en tabellfråga, och den som måste räkna på fingrarna i varje steg tappar gärna tråden.
• Bråk. För att räkna ut ¾ av 20 delar man 20 med 4, som blir 5, och tar 5 · 3 = 15. För att förkorta ¹⁸⁄₂₄ behöver man se att båda talen finns i 6:ans tabell: 18 = 3 · 6 och 24 = 4 · 6, så ¹⁸⁄₂₄ = ¾.
• Huvudräkning och överslag. 30 · 70 = 2 100 går fort i huvudet för den som vet att 3 · 7 = 21. Och den som ska göra en snabb överslagsräkning av 6 · 39 tänker 6 · 40 = 240.

Först förstå, sedan lära utantill

Många barn börjar med att räkna upp en tabell i ordning: ”sju, fjorton, tjugoett, tjugoåtta…”. Det är en bra början, men det finns en fälla. Om barnet måste börja från början och räkna sig fram för att veta vad 7 · 8 är, kan barnet inte tabellen än. Målet är att varje svar kommer direkt, huller om buller.

Innan barnet lär sig utantill behöver det förstå vad en multiplikation betyder. 4 · 3 är 4 grupper med 3 i varje, alltså 3 + 3 + 3 + 3 = 12. Ett rektangelmönster, med rader och kolumner som i en äggkartong eller en chokladkaka, visar det på ett ögonblick. Mönstret hjälper också barnet att bygga upp en multiplikation som det har glömt, med hjälp av sådana som det redan kan:

Färre att lära sig än det verkar

Ordningen spelar ingen roll. Den som kan 3 · 8 kan också 8 · 3. Räknar man dessutom bort 1:ans och 10:ans tabell, som knappt behöver övas, återstår av de 100 multiplikationerna i tabellerna 1 till 10 inte fler än 36 olika att lära sig.

Tabellerna hänger ihop. Dubbelt och hälften, som kursplanen nämner för lågstadiet, gör mycket av jobbet:

• 2:ans tabell handlar om dubbelt: 2 · 7 är dubbelt så mycket som 7, alltså 14.
• 4:ans tabell är dubbla 2:ans: 4 · 7 är dubbelt så mycket som 14, alltså 28.
• 8:ans tabell är dubbla 4:ans: 8 · 7 är dubbelt så mycket som 28, alltså 56.
• 6:ans tabell är dubbla 3:ans: 3 · 7 = 21, så 6 · 7 = 42.
• 5:ans tabell slutar alltid på 0 eller 5, och den är hälften av 10:ans: 5 · 8 är hälften av 80, alltså 40.
• 10:ans tabell flyttar varje siffra ett steg åt vänster, till nästa talsort: 6 · 10 = 60, alltså 6 tiotal.

9:ans tabell med fingrarna. Håll upp båda händerna med alla tio fingrar utsträckta. För 9 · 4 fäller du ner det fjärde fingret från vänster. Till vänster om det står 3 fingrar upp, och de är tiotalen. Till höger står 6, och de är entalen. Tillsammans blir det 36. Det fungerar för hela tabellen upp till 9 · 10. I 9:ans tabell blir dessutom siffersumman alltid 9 (18, 27, 36, 45…), och 9 · 7 är samma sak som 10 · 7 minus en sjua: 70 − 7 = 63.

7:ans tabell sist. Kan barnet alla andra tabeller är det en enda ny multiplikation kvar i 7:ans: 7 · 7 = 49. Resten kan barnet redan från de övriga tabellerna, eftersom till exempel 7 · 8 är samma sak som 8 · 7. Och för den multiplikation som många kör fast på finns en ramsa: ”5, 6, 7, 8”, alltså 56 = 7 · 8.

Lekar som blandar tabellerna

I uträkningar och textuppgifter kommer tabellerna aldrig i ordning. De här lekarna blandar dem av sig själva:

• Surret. Räkna högt i tur och ordning, men varje gång ni kommer till ett tal i den valda tabellen säger ni ”bzzz” i stället, som ett bi. Med 3:ans tabell: 1, 2, bzzz, 4, 5, bzzz… Blir det fel börjar ni om från 1.
• Tabellkrig. Ta en vanlig kortlek, plocka bort de klädda korten och låt esset vara 1. Var och en vänder två kort och multiplicerar dem. Den som får störst produkt tar alla korten i omgången.
• Vilken tabell är jag med i? Säg ett tal, så letar barnet upp alla multiplikationer i tabellerna som ger just det talet. 36 finns i 4:ans, 6:ans och 9:ans tabell: 4 · 9, 6 · 6 och 9 · 4.
• Färglägg hundrarutan. Färglägg alla tal i en tabell på en hundraruta. 5:ans tabell blir två raka kolumner, 10:ans en enda kolumn, och 9:ans går snett nedåt åt vänster: 9, 18, 27… När barnet ser mönstret blir tabellen lättare att minnas.

Tabellerna i en vaxkaka

I Beequations tabellpussel är ett av talen i vaxkakan produkten av två andra. För att hitta det måste barnet pröva olika par och tänka på vilka tal som går jämnt upp, inte enbart på svaren. Hittar du det här?

Och ett svårare, med tal längre upp i tabellerna:

Ett knep för de här pusslen: talet du letar efter är oftast ett av de största. Pröva att dela det med de mindre talen och se vilket som går jämnt upp.

I Beequation Kids tränar barnen tabellerna i världen Gångergården, nivå för nivå och utan någon klocka att tävla mot, och biet Indie ger ett tips när det behövs. Tabellpussel finns också i spelet i webbläsaren, gratis. Är du lärare finns tolv vaxkakor med 2:ans till 6:ans tabell i vårt pusselpaket, med facit och färdiga att kopiera. Paketet är på engelska, men själva pusslen består av tal.

Snabba svar

Läs vidare